Leonore ovanligt även i KB

Leonore är just nu namnet på mångas läppar. Ovanligt och överraskande är ord som används flitigt när media lägger ut texten om lillsessans namn. I Sverige har endast 35 kvinnor Leonore som tilltalsnamn. Och sällsyntheten går igen även i böckernas värld. 

På KB finns ca 2,7 miljoner böcker. Endast en bok har titeln ”Leonore”.  Författarinnan Eugenie Marlitts roman ”Leonore” från 1919. Man brukar tala om kunglig proveniens. Nu vill Bevarandebloggen istället tala om litterär namne till kunglighet. Och låta KB:s 95-åriga ”Leonore” välkomna lilla prinsessan till världen.

Leonore-x

Men Bevarandebloggen vädjar till läskretsen om hjälp att röja handlingen i romanen. För romanen saknar baksidetext som sammanfattar handlingen. Och trots genombläddring och smärre research har det i skrivande stund inte gått att belägga vad boken handlar om.

Om Eugenie Marlitt och hennes övriga produktion går det att läsa desto mer. Nordisk Familjebok hävdar till exempel att författarinnans ”sensationsromaner saknar inre sanning” och gör vidare gällande att temat i Marlitts litterära produktion ”nästan alltid är Askungen i modern omgivning”.

Åhlén Åkerlund marknadsförde serien 1919 –  i vilken Leonore ingår –  som ”god förströelseläsning i förstklassisg utstyrsel”. Inte fy skam men vi får trots det anta att den lilla prinsessan inte är uppkallad efter sin litterära namne.

Leonore baksidetext-x

Eugenie Marlitt – eller Eugenie John som är hennes riktiga namn – är en tysk romanförfattare som levde mellan 1825-1887. Hon var fosterdotter i en furstefamilj och hade länge sin levnasbana utstakad. Hon skulle bli sångerska. Men när hon senare fick problem med hörseln tvingades hon ändra riktning. 1865 debuterade hon med novellen ”Die zwölf Aposteln”.  De flesta av hennes romaner finns i svensk översättning. I utgivningen syns  bland annat romanerna  ”Gullviva” och ”Tant Cordulas hemlighet”.

Efter titten i KB:s kataloger och underjordiska magasin kan Bevarandebloggen bara fortsätta att slita på orden. Ovanligt. Överraskande. Bara en bok i den svenska utgivningen heter Leonore men överraskande ändå att det finns en.

Kungliga biblioteket har inget med Sveriges kungahus att göra. Epitetet kan verka förledande. Ibland kommer frågan om kungen brukar vara på KB. Men jag har då inte sett honom i alla fall. Men i samlingarna finns böcker med kopplingar. Så i ett försök att ändra på traditionen passar Bevarandebloggen på att hälsa Leonore välkommen till KB tids nog. Specialsamlingen Kungliga barnböcker kan kanske funka som ett dragpåster. Tack vare den har vi en aning om vad Gustav VI Adolf läste som barn.

 

 

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En bok kommer gaddad

Tatueringar. För den fördomsfulle kan ordet kanske komma med en bismak. En antiintellektuell sådan. Men tatueringar går såklart att sikta både lite varstans i litteraturen och på oss bibliotekarier. Nu senast har Steinbeck, Morrison och Irving har fått en cool inramning som drar ögonen åt sig på Nybindningens hylla för bindfärdiga böcker.

Bonniers har tagit hjälp av tatueraren Jenny Boström, som designat bokomslagen i senaste klassikersläppet. Och det är klassisk amerikansk litteratur i nyutgivning som gäller. Steibecks ”Möss och människor”, Morrissons ”Älskade” och Irvings ”Garp och hans värld” har tatuerade ryggar. Och omslag.

Steinbeck

Möss och människor av John Steinbeck.
Illustratör: Jenny Boström
Utgiven: Albert Bonniers förlag 2014
Foto: Albert Bonniers förlag

Irving

Garp och Hans värld av John Irving
Illustratör: Jenny Boström
Utgiven: Albert Bonniers förlag 2014
Foto: Albert Bonniers förlag

Morrison

Älskade av Toni Morrison
Illustratör: Jenny Boström
Utgiven av Albert Bonniers förlag 2014
Foto: Albert Bonniers förlag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Papper som hud, old school-tatueringarna sitter som ett smäck på bokomslaget. Titeln böljar i banderollen och det ramsvarta ankaret söker liksom förtöjning i pappret. Och en hårsmån från ryggtexten skär svärdet osentimentalt igenom old school-hjärtat som bultar på ändå. I klarrött.

Detajler Tatueringar klassikerserien

Bokomslag javisst. Och Taube har besjungit sjömannen som på land extraknäcker som tatuerare i ”Tatuerarevals” och Molin har placerat änkan – den glada som medelålderskrisar sig till en tatuering – på vita duken. Men hur följsam är egentligen litteratur i allmänhet och bibliotekarier i synnerhet i tatueringstrenden? Efter vidare eftertanke är jag inte särskilt kaxig längre, mina tatuerade litterära preferenser är påtagligt få. Det får bli en fråga att passa vidare till lördagsspalten i DN. Så Bevarandebloggen säger ping Jenny Lindh. Men några litterära gestalter med tatuering går att komma på. Inte otvunget men ändå. Så gott som alla i barnlitteraturen.

TatueringPumaMarigold

Till vänster: Den tatuerade mamman av Jacqueline Wilson
Illustratör: Nick Scharratt
Utgiven: Alfabeta 2003
Till höger:
Gittan gömmer bort sig. Text och bild Pija Lindenbaum
Utgiven: Rabén & Sjögren 2011

Barnflickan Puma i Pija Lindenbaums ”Gittan gömmer bort sej” och mamma Marigold i Jacqueline Wilsons ”Den tatuerade mamman”. Lisbeth Sallander i Stieg Larssons Milleniumtrilogi och Karl-Alfred förstås.

Visst kan förmedlare av litteratur också tatuera sig, stereotypa föreställningar av bibliotekarien till trots. I USA har vissa bibliotek gjort en grej av tatuerade bibliotekarier. Eller snarare väggalmanacka av dem. Bibliotekarier som bär fram året, stolt poserande med sina tatueringar. Nättidningen Litteraturmagasinet har fångat upp företeelsen i en artikel. På Bevarandeenheten är tre av tio bibliotekarier tatuerade. Ingen i Old school-genren.

Och tatueringar med litterär anknytning finns också. Här sägs de 50 bästa i sitt slag samlas. Från Saint-Exupérys ”Lille Prinsen till Shakespeares ”Stormen”.

Old school-tatueringar – eller sjömanstatueringar som de också benämns – är en amerikansk klassisk tatueringsstil som kännetecknas av enkla symboliska motiv i klara färger med tjocka svarta konturer och skuggor rikligt med svärta. Känslor som sorg och saknad, kärlek och hat överförs till hud. Ankare, svalor, hjärtan, rosor, skepp och lättklädda kvinnor med timglasformad figur är vanliga motiv. Stilen som ofta förknippas med sjömän härstammar mycket riktigt just från de kringresande sjöfararna och deras eskapader. Sjöhistoriska museet i Stockholm har förstås sjömanstatueringar i sina samlingar. Dessa tatueringsförlagor visas just nu i den pågående utställningen Tro hopp och kärlek. Ingen motsvarande samling finns i KB. Men i den tryckta äldre boksamlingen –där böcker är indelade efter ämne – finns avdelningen Sjöväsen. Men om det går att hitta sjömanstatueringar där förblir osagt i detta nu.

Det är inte första gången som Albert Bonniers klassikerserie så stilsäkert plockar upp trender som sköljer igenom vår tid och gör bokomslag av det. Senast sågs karaktäristisk prunkande finsk Marimekkodesign pryda fronterna till fyra kvinnolitterära romaner. Bland annat Sylvia Plaths ”Glaskupan” och Ninsa Björks ”Under det rosa täcket”. Och dessförinnan hemslöjdstrenden bokifierad i Wilhelm Mobergs Utvandrarserie. Den senare även i ett inlägg här på bloggen. Med tatueringarna på bokomslagen är det särskilt roligt eftersom det i regel skulle kunna betraktas som en omöjlig affär, ett möte i ett spänningsfält.

Slutligen tänker jag, att pliktexemplaret och tatueringen inte är helt väsensskilda ting. Utan vilar på liknande existentiella grundvalar på något sätt. De speglar tiden i vilken de kom till och är något som är tänkt att bestå medan allt annat förändras.

Böckerna – de tatuerade i klassikerserien – ska få olimmat G-band som skydd mot framtida slitage.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Med kärlek från bevarandebloggen

Jugend-hjärta

Jugend-hjärta omslutet av rosor på ett bokband av Gustaf Hedberg, ca 1900.

Så är det över oss igen, det kommersiella påfund vi kallar alla hjärtans dag. Bevarandebloggen vill ge denna bokbukett till dig som inte fick några festligt inslagna rosor med rosa silkespapper i morse. Till dig som under dagen varken sett röken av något kort med romantiskt budskap eller någon chokladask med praliner av alldeles för hög kakaohalt. Och framför allt till dig som tänker äta en ask à 250 gram sockrade geléhjärtan på egen hand i kväll. Från ljuv romantik i praktfulla band till djupaste oro i 50-örestappning, våra bokhjärtan går ut till Dig!

 

Brinnande hjärta. Bokband av Diedrich Volcker, Stockholm, sent 1600-tal.

Brinnande hjärtan i dekoren till ett bokband av Diedrich Volcker, Stockholm, sent 1600-tal.

Allmogehjärta. Fästmansband ca 1800.

Allmogehjärtan pryder detta fästmansband, ca 1800.

Från hjerta till hjerta.

Från hjerta till hjerta. En utvald samling formulärer till bref för älskare och älskarinnor…” av Georg Alfson, Stockholm, 1852.

Ett oroligt hjärta. Roman av Paul Heyse.  Stockholm, 1910, (Illustreradt 50-öres Bibliotek ; 17)

Ett oroligt hjärta.
Roman av Paul Heyse. Stockholm, 1910, (Illustreradt 50-öres Bibliotek ; 17)

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alla hjärtans dag lanserades i Sverige, med anglosaxisk förebild, av varuhuset NK på 1950-talet men slog igenom på allvar först på 1990-talet. Nu på 2010-talet firas dagen med pyssel i förskolor och skolor, butikerna erbjuder speciella alla hjärtans dag-presenter på temat smycke-snuttefilt-snask och mataffärerna översvämmas av hjärtformade gotter.
Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Tecknat på Dramaten

Här på KB sparar vi alla sorters litterära uttryck, även de som rör sig i gränslandet mellan konst och litteratur. Ett exempel på det är den tecknade serien, ett format som kan innehålla såväl lättsam underhållning som slagkraftiga budskap, och alltid med bildspråkets hjälp.

Tidigare har bland annat Bamse, Rocky och Arne Anka gestaltats på teaterscenen och idag är det återigen dags för den tecknade serien att ta klivet ut ur bildrutan. Den här gången är det Liv Strömquist tänker på dig! som har premiär på Elverket, Dramatens scen för en yngre publik. Föreställningen är regisserad av Ada Berger och tar utgångspunkt i Liv Strömquists seriealbum Prins Charles känsla, Einsteins fru och Ja, till Liv!.

S S

Naturligtvis finns dessa, och många andra, album i våra magasin. De många illustrationerna gör att de ofta lämpar sig bra i ett G-band eller en kapsel så att böckerna får behålla sitt originalutförande.

Mer om serier finns att läsa här.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | 1 kommentar

Så firar Bevarandebloggen shelfie-dagen

Svenska praktsamlingenSSRar FolPraktrummet-RispensNyuppsattningPraktrummetPersonalbiblioteketSVerser över enskildaKalle AnkaFörlagsbandssamlingenLuckan qvartoBorgström shelfieBorgströmUtan namnLuckan undervisning umgängebindfärdigtTidningar äldreRålamb

Läs mer hos NYPL.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Visningsfavoriter

Den röda tråden i dagens inlägg är att exemplen ur samlingarna är hämtade från en del av de interna och externa Bevarande-visningar som jag var med på under fjolåret. En slags årsredovisning i bilder. Detta var mina favoriter.

Första Aftonbladet
Då tryckare från Skansen kom på besök i mars visades denna trycklista från Lars Johan Hierta. I pliktleveransen från andra halvåret 1830 kom många trycksaker. 

ab

Sist på listan står nr 1 av Aftonbladet.  

Turkiska kostymer
Boken heter ”The military costume of Turkey” (1808) och den handmålade bilden föreställer en Capidgi Bachi som tjänade sultanen.

tc

Detta är en av flera kostymböcker i samma genre. Den visades i magasinen på fem interna visningar under april-maj om utländska rariteter i folioformat. Senare använde en kollega den för ett besök ifrån Saudiarabien. Den har signum RAR: 161 F 2 a Fol.

William Morris
För två externa visningar i maj om typografen William Morris (1834-1896) så plockades bl.a. hans roman ”Roots of the mountains” fram.

wm

Boken kom ut 1890, men denna utgåva gavs ut elva år senare. Tryckt av Chiswick Press med typsnittet Golden type. Tidig fantasy som Tolkien läste och gillade. Titeln är egentligen jättelång: ”The Roots of the Mountains: Wherein is Told Somewhat of the Lives of the Men of Burgdale, Their Friends, Their Neighbors, Their Foemen, and Their Fellows in Arms.”
Läs mer om Morris i tidigare blogginlägg.

Konfiskerat under kriget
I oktober var jag med på en magasinsvisning för en ny chef på KB. Vi tittade bl.a. på samlingen Tryckfrihet som innehåller skrifter som konfiskerades av statsmakten under andra världskriget. Nedan ett nummer av Tyska röster från 1943.   

tr

Det mesta finns i vanliga samlingen så det enda avvikande är stämpeln. 

Låntagarfavorit
Den mest utlånade tidskriftsvolymen plockades fram för en kort visning under en mingelkväll på bibliotekschefskonferensen i november. Med 138 utlån är Kvinnobulletinen 1971-75 i topp (med nuvarande utlåningssystem).

g8

Kvinnobulletinen finns på många bibliotek så den är inte unik för oss. Om tidskriftsutlån har vi skrivit blogginlägg om tidigare.

Östers matchprogram
Till samma visning tog jag fram Östers matchprogram från augusti 1971, en match mot Chelsea. Tragiskt nog åkte Öster ut ur Allsvenskan ifjol medan Chelsea är en av de rikaste storklubbarna i Europa.

oif

Oklart hur matchen slutade. Förutom fotbollshistoria är detta program, med alla sina lokala annonser, också Växjö-historia. Programmet tillhör samlingen med vardagstryck.

Det var 2013 för min del, vi får se vad som händer i år!

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Jullovstips! Bilder av Kristina

Jullovet stundar. Gott om tid att njuta av hårda klappar och seg knäck i hemmets tysta vrå, men den här bloggen tänker även passa på att förkovra sig på några av landets museer. Till exempel Livrustkammaren, där en utställning om drottning Kristina pågår till och med den 5 januari 2014. I utställningen ”samsas historia med nutid, historiska porträtt med samtidskonst, ljudinstallationer med autentiska föremål”.

- Spännande, tänker ni men hur såg Kristinas böcker och bibliotek ut? Och ni har tur, Kristina är ett välbekant namn i KB:s samlingar. Livrustkammaren har lånat flera av KB:s verk till den aktuella utställningen. I drottning Kristinas bibliotek på slottet Tre Kronor huserade bibliotekarierna Isaac Vossius och Nicolaus Heinsius. Kristinas böcker ställdes upp efter samma ordning som hade funnits i det Rosenbergska biblioteket, krigsbytet från Prag. Böckernas ryggar märktes med en ämnesbokstav.

Ämnesbokstav1

Bibliotekarien Otto Walde, 1879-1963, gjorde värdefulla bidrag till bl. a. forskningen om litterära krigsbyten i Sverige och rekonstruerade i samband med detta Kristinas klassifikationssystem:

A Biblia Sacra
B Commentaria
C Concordantiae et indices Biblici
D Patres
E Concilia et Confessionales
F Theologi dogmatici
G Polemik
H Kateketik, Homiletik
I Politici
K Historia, Kyrkohistoria
L Geografi, Topografi, Genealogi, Kronologi
M Vitterhet
N Dialektik, Retorik
O Andliga ordnar
P Medicin, Naturhistoria, Alkemi, Magi
Q Juridik
R Filosofi
S Språkvetenskap
T Matematik, Astronomi
V Miscellanea
X Miscellanea

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Utgrävning pågår

Codex Aureus den gyllene boken, är en av Kungl. bibliotekets mest praktfulla pergamenthandskrifter och studeras nu ingående under tre veckor av den engelske forskaren Michael Gullick. Codex Aureus, som innehåller de fyra evangelierna på latin, tillverkades i södra England någon gång runt år 750. Vartannat blad är naturfärgat, vartannat är i purpur, texten är ofta skriven i guld, vitt eller silver och vackert utsmyckad.

Purpur, guld och silver.

Purpur, guld och silver.

Michael Gullick, expert på tidiga engelska handskrifter gör en bokarkeologisk resa genom handskrifter. Kodikologi är studiet av den handskrivna boken där handskriftens alla aspekter tas i beaktande, inte bara text och bild. Lika viktigt är tillverkningen, vilka material som har använts, var, när och hur handskriften producerades och hur den kan tänkas ha förändrats genom tiden. Händelser i Codex Aureus liv som bok, från dess tillverkning någonstans i södra England för mer än 1250 år sedan till dess placering i Kungl. biblioteket har självklart lämnat spår men är också ett hisnande tidsspann. Men hur ska vi tolka dessa spår, kan vi överhuvudtaget tolka dem? Hur färgsattes de djupt purpurfärgade pergamentbladen, penslades de eller färgades de in? Vad betyder de olika nyanserna på bladen. Vad betyder vecken och markeringarna, var pergamentet vikt och nedstoppat i en låda under en period? Kan vi förstå hur handskriften en gång var bunden och vad som senare har hänt i dess bindningshistoria? Vi vet att vikingar stal handskriften, troligen på grund av de utsmyckade och dyrbara pärmarna och att de sedan sålde den till alderman Aelfred och hans gemål Werburg. Aelfred har själv gjort en anteckning på fornengelska på ett av bladen. Han skriver att de nu kommer att skänka tillbaka handskriften till domkyrkan i Canterbury för att prisa gud och för att tillsammans med dottern Alhthrith bli ihågkommna av kyrkan för deras själars eviga frälsning. Detta är daterat till 850, hundra år har förflutit sedan det troliga tillverkningsdatumet (eller de år då handskriften tillverkade). De brunaktiga fläckarna i slutet av manuskriptet, är de blod eller vin?

Michael Gullick i arbete.

Michael Gullick i arbete.

Med Michael Gullicks hjälp, hoppas vi kunna tolka en del av spåren och lämningar som finns på och mellan pergamentbladen, och med denna kunskap vill vi forska vidare med fokus på den purpurfärg som använts, detta är den tidigaste handskriften där purpur har använts som utsmyckning i södra England. Är det möjligt att få mer kunskap om användningen av purpurfärg och färgämnen med utgångspunkt från Codex Aureus? Och kan vi förstå mer om Codex Aureus genom att få större kunskap om dess purpurfärg? Kanske kan vi till slut, åtminstone ana eller förnimma lite av den hand som tecknat bokstäverna i Codex Aureus, att han eller hon älskade prickar, det vet vi i alla fall.
Michael Gullicks arbete har gjorts möjligt genom bidrag från Helge Ax:son Johnsons stiftelse.

E som i evigheten.

E som i evigheten.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En köttätares död

FramsidaSvenska Vegetariska Föreningen grundades av Johan Saxon år 1903. Samma år började föreningen ge ut tidskriften Vegetarianen. Till att börja med var det en kvartalstidskrift, men målet var att växa till en månadstidskrift vartefter medlemsantalet i föreningen steg. Prenumerationen kostade år 1903 1 kr/år. Vegetarisk mat är i tidskriften förknippad med hälsa så det är ingen slump att den är placerad på hyllan för Medicin i KB:s magasin, även om innehållet är av stor bredd – avskräckande exempel från köttindustrin, recept, hälsofördelar med vegetarisk mat, restaurangtips och den senaste forskningen på området är några exempel. Men inte bara matvanor debatterades utan även annat som rörde folkhälsan. En fråga på tapeten under tidigt 1900-tal var ”reformeringen av kvinnodräkten”. Skor med höga klackar och de hårt åtdragna snörliv som många kvinnor använde kritiserades för att vara skadliga för hälsan. Vegetarianen förespråkade en ledigare klädsel.

Även annonserna är av varierande slag; för böcker, vegetarisk inackordering, livsmedel, arbete som jungfru ”med håg för vegetarisk matlagning” eller den vegetariska flaggan; marknadsförd som ”ett utmärkt agitationsmedel” att ställa fram på matbordet. Under rubriken Ett och annat finns notiser att läsa, som exempelvis En köttätares död. Är det ett uns av skadeglädje som anas här?

Notiser

Även utblickar mot andra delar av världen görs, 1903 nämns exempelvis att ett vegetariskt bibliotek har grundats i Australien, 12 vegetariska sanatorier finns i Ryssland och en rad vegetariska ”restaurationer” med billig mat har öppnat i London.

Vissa av frågorna som tas upp är aktuella än idag, bland annat problem med miljögifter. Eller kommer ni ihåg nyheten om att vi bör äta mer insekter? Redan 1954 var en Amerikansk professor inne på att människor kan behöva omvärdera sina matvanor när det gäller köttkonsumtion, råttstek föreslås som en möjlig utväg när livsmedelsresurserna på jorden tryter. Jag misstänker att Vegetarianen ser detta som ett avskräckande exempel för läsare med smak för kött.

Avslutningsvis en liten rapport från pomologiska föreningen:

Fruktskörd

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Bokens tillbehör från vaggan till graven

Ljudkassettex2 I de underjordiska pappersmagasinen i KB, med hyllmeter efter hyllmeter av böcker och tidskrifter, gömmer sig en lite bortglömd kategori, en slags kombination av bok och audiovisuellt material. Vi kallar den böcker med tillbehör eller kombinerat material. Audiovisuella tillbehör till böcker har förekommit mer eller mindre frekvent sedan 1950-talet. Utformningen av pappersböcker med tillbehör varierar stort, från specialdesignade kapslar med speciella fack för både bok och tillbehör, till böcker med ett tillbehör i en plastficka. Tillbehören följer den tekniska utvecklingen, när ett nytt lagringsmedium dyker upp på marknaden finns det ingen praktisk anledning att hålla fast vid det gamla, även om det ibland dyker upp en och annan grammofonskiva som kuriosa! Idag väljer man inte att komplettera ett informationsmaterial om hot och våld i arbetslivet med en videokassett, utan gör som fackförbundet ST och lägger ut en film på Youtube.

Exempel på tillbehör 1950-2010.Exempel på tillbehör 1950-2010.

Tillbehör i kronologisk ordning

GrammofonskivaGrammofonskivor som tillbehör dyker upp i den svenska samlingen redan 1943 men är mest frekventa mellan 1950- och 1990-talet. Exempel på innehåll i böcker kombinerade med grammofonskivor är sagor i text och ljud, fågelljud som illustration till en fågelhandbok och talinstruktioner till seniorgympa.

DiabildDiabildernas främsta användningsområde är som tillbehör till skolböcker och annat utbildningsmaterial. Bildbandets blomstringstid är 1960-1980-talet. I KB finns endast två böcker med diabilder från de senaste 20 åren, nämligen två barnböcker som dock kräver en speciell (medföljande) projektor.

LjuskassettLjudkassetten är vanligast som tillbehör mellan 1970-1990-talen. Skolmaterial, t ex i språkundervisning, dominerar utbudet.

 

OHbildOH-bilderna dyker upp på 1980-talet och förekommer fortfarande, främst i utbildningssammanhang, t ex i föreläsningsmaterial och handledningar.

 

VideokassettVideokassettens tid är 1980-1990-talet. Här finns främst utbildningsmaterial för skola och olika yrkesgrupper, t ex för socionomer om hot och våld på arbetet.

DiskettDisketter som tillbehör till böcker blir vanliga från mitten av 1980-talet men har nu i det närmaste övergivits. Typfallet är datorhandböcker samt skatte- och bokföringsprogram men de förekommer även i skolböcker och lärarhandledningar.

CDCD och CD-ROM dyker upp i slutet av 1980-talet och förekommer fortfarande. Här finns många olika användningsområden t ex språkkurser och arkeologiska utgrävningar, lexikon och referensböcker.

DVDDVD blir vanlig från 2000-talet och används t ex i biografier, som filmtillbehör till pornografiska tidskrifter och i utbildningsmaterial.

Det finns också många exempel på hur tryckta böcker samverkar med nätet: de kan ha sitt ursprung i bloggar eller kompletteras med ytterligare information på webben. Ett bra exempel är datahandböcker som förr åtföljdes av en diskett eller CD-ROM. Idag finns istället ofta en tryckt kod i boken som ger tillgång till övningar och annat material online.

Hybrider som förstärker verkligheten

Slutligen vill jag ta upp en sorts hybrid mellan pappersbok och e-bok som jag hoppas få se mer av även i Sverige. Between Page and Screen är en pappersbok med geometriska mönster vars text framträder på datorskärmen när mönstren avläses av webbkameran:

”Coupling the physicality of the printed page with the electric liquidity of the computer screen, Between Page and Screen chronicles a love affair between the characters P and S while taking the reader into a wondrous, augmented reality. The book has no words, only inscrutable black and white geometric patterns that—when seen by a computer webcam—conjure the written word. Reflected on screen, the reader sees himself with open book in hand, language springing alive and shape-shifting with each turn of the page. The story unfolds through a playful and cryptic exchange of letters between P and S as they struggle to define their turbulent relationship.”

I dagarna hölls en konferens om detta fenomen, som kallas förstärkt verklighet eller augmented reality, på Västerås stadsbibliotek.

På KB finns också en stor mängd ljud och bild!

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar