Carta Varese, ett Italienskt stickspår från specialsamlingen Hedbergs bokbinderi

 

Dekorerade papper för bokproduktion, så kallade överdragspapper finns i flera av Kungliga bibliotekets samlingar. De innehåller papper i helark och provböcker över dessa från både tillverkare och återförsäljare.

En stor del av dessa papper och provböcker innehåller marmorerade papper, en teknik där ett papper doppas i ett kar fyllt med en trögflytande slemgrund och där färg som är preparerad med t.ex. oxgalla flyter på ytan. Alla papper är alltså gjorda för hand och varierar i färg och form, även flertalet andra tekniker finns representerade, klisterpapper, präglade papper, och tryckta papper där man använt olika trycktekniker.

 

En liten provbok troligen från 1904, endast 35x55mm,  skiljer sig från mängden. Den innehåller tryckta papper som har ett lite bredare användningsområde än bara överdragspapper till böcker. Avsändaren Giuseppe Rizzi från Varese i norra Italien handlade med så kallade Carta Varese, papper som har sitt ursprung från tryckarfamiljen Remondini.

 

 

Under arbetet med uppordningen av Hedbergs bokbinderi upptäcktes även ett femtiotal helark av denna typ av papper som bland annat visar tryckformens storlek, mönsterpassning och pappret i råformat. Det är blocktryckta papper, man har alltså använt tryckformar av trä, och är tryckta med upp till fem färger i olika motiv och mönster.

 

Foto: Jens Östman/KB

 

 

Huller om buller!

Efter att ha legat vikta och osorterade i papplådor av dålig kvalitet har vi nu placerat respektive mönster i var sitt papperskonvolut och därefter har det även fått nya lådor av bra kvalité. Med denna förhållandevis enkla åtgärd har dessa färggranna tryck nu fått en bra förvaring för både nutid och framtid.

 

Publicerat i Bevarande, Samlingar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Clas Ohlson från 1700-talet

”Bondestolpe” var en serie böcker utgivna mellan 1771-83. De innehöll beskrivningar och ritningar av jordbruks- och fångstredskap. Utgivaren var Pontus von Wulfschmidt och Kalmar läns museum har kallat den för en 1700-talets Clas Ohlson-katalog.  

bst-1Pontus von Wulfschmidt (1730-89) var en f.d. militär som slog sig på att bli jordbruksentreprenör. Innan ”Bondestolpe” kom hade han skickat ut flera liknande skrifter. I ”Bondestolpe” fanns bl.a. en ”stående räfwe- och örne-sax”, sädes-rensa, burfälla för möss, liten åkerplog, häfttyg (”at Bryta up stora stenar eller stubbar med 100 gånger fördubblat Kraft”) och oxe-seletyg. Jag tittar i en utgåva från 1783, tryckt i Gävle, och räknar till 40 uppfinningar. Boken kostade 24 skilling, men mot betalning kunde Wulfschmidt göra små trämodeller att hämta i Uppsala eller Stockholm.

Till saken hör att Wulfschmidts uppfinningar inte alltid höll högsta klass, snarare tvärtom. På sin tid var Vetenskapsakademin inte imponerade. Han fick visserligen ett privilegium på 50 år på sina uppfinningar, men akademien ansåg att det såg värdelöst ut: ”det ej lönte mödan att göra Wulfschmidt besvär och kostnad med ritningar och modellers insändande, hvilka han förmodligen kunde eller ville upte”.

bst-2

1833 skrev Tidskrift för jägare och naturforskare om Wulfschmidt: ”Författaren har skrifvit för allmogen och dervid sökt iakttaga så mycken enfald, både i afseende på figurer och text, att hela arbetet blifvit en enfaldighet.”

bst-3

Den mest noggranna genomgången jag hittat är Gustaf Bernströms ”Jacob Pontus von Wulfschmidts Bondestolpe: en bibliografisk granskning” från 1950. Den går igenom varenda känd utgåva av ”Bondestolpe” och noterar likheter och olikheter. Om produkten ”Liten båt som icke wälfwer eller sjunker” skriver Bernström: ”Det hela ter sig mer än barnsligt och kan knappast ha lockat någon förnuftig varelse att pröva uppfinningen.” Av det kan man sluta sig till att Wulfschmidt inte är något bortglömt snille eller geni, hans kärlek till redskap och maskiner var bara inte besvarade. Vi vet att han 1775 hade det knackigt, frun hade dött, hans hus stod inför utmätning och han hade fyra barn att försörja.

bst-4

Alla utgåvorna gjordes inte av boktryckare och de avvikande fallen har fascinerat. Gjorde Wulfschmidt dem själv? Var det penningbrist och kanske rädsla för kopiering som ledde honom in på gör-det-själv-banan? I Nordisk boktryckarkonst 1931 skriver Carl Björkbom, överbibliotekarie på KTH, att några utgåvor använt, av allt att döma, lösa trycktyper i trä vilket gör dem till typografiska rariteter.

bst-5

Vad vet vi om Wulfschmidt efter den sista utgåvan av ”Bondestolpe”? I december 1785 hade han en annons i Inrikes tidningar som riktade sig till kvarnägare där han för en ringa summa pengar utlovade en teknisk lösning. Året därpå annonserade han igen om ”en ny fördelaktig, och ej Konstigt sammansatt Hackelse-kista” och utlovade en modell för 1 riksdaler. 1789 dog han 59 år gammal.

bst-6

”Bondestolpe” är ett fantastiskt verk i mina ögon. Jag gillar tanken på Wulfschmidt som en 1700-talets mindre framgångsrik Clas Ohlson. En del äldre verk kan vara svåra att knyta an till, men ”Bondestolpe” är gjord för vardagen och det går att relatera till bilderna. Jag tänker på den vedermöda som krävs att skruva ihop en IKEA-möbel när jag ser dem. Undrar om dåtidens händiga fixare kände samma frustration som jag? Jag vill tro det, vissa saker förändras inte.
Blir du nyfiken på boken? Umeå universitet har digitaliserat den.

Källlor
Detta finns av Wulfschmidt i KB:s samlingar.
Gustaf Bernströms ”Pontus von Wulfschmidts bondestolpe – en bibliografisk granskning” (1950)
Carl Björkboms ”’Bondestolpe’ – en typografisk kuriositet” i Nordisk boktryckarekonst, september 1931.
En Wulfschmidt-modell finns med i utställningen ”Lantbrukets miniatyrer” på Julita gård, Nordiska museets lantbruksmuseum.

Publicerat i Bokhistoria, Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Månadens förstaupplaga: Jorden runt på 80 dagar

Vad har skådespelarna David Niven och Steeve Coogan gemensamt? Jo, båda har porträtterat den strikta engelsmannen Phileas Fogg på vita duken (1956 respektive 2004). Fogg är huvudpersonen i en klassiker värd att återkomma till – Jules Vernes storslagna äventyr Jorden runt på 80 dagar som i bokform utgavs första gången 1872.

Fransmannen Jules Verne är känd för sina äventyrsromaner, först utgivna i serien Les voyages extraordinaires, 1863-1905. På KB finns denna bokserie inklusive Le tour du monde en quatre-vingts jours, som romanen Jorden runt på 80 dagar heter i original, med vackra illustrationer av de Neuville och L. Bennett, odaterad men med förmodat tryckår 1873.

Den svenska översättningen av boken kom redan samma år som originalet, 1872.  Jorden runt på 80 dagar trycktes i flera upplagor redan under 1870-talet men saknade det franska originalets fantasieggande bilder. Den första illustrerade upplagan på svenska i KB:s samlingar är från 1906. De första upplagorna utkom i två delar: 1:a häftet och 2:a häftet som kostade en riksdaler vardera. Här visas första häftet av den allra första upplagan med tryckt omslag på gult papper.

 

Jorden runt på 80 dagar är årets sista förstaupplaga på denna blogg. Vi avslutar alltså året på äventyrshumör. Mitt bästa tips under jul- och nyårsledigheterna är att läsa boken och se filmerna, bli inspirerad av resmål och originella färdmedel. Och vem gör egentligen den bästa rolltolkningen? David Niven eller Steeve Coogan som Phileas Fogg, Cantinflas eller Jackie Chan som Passepartout, Shirley MacLaine eller Cécile de France som Aouda (eller Monique La Roche som hjärtats dam heter i 2004 års filmatisering)?

Vem är bäst – David Niven eller Steeve Coogan som Phileas Fogg?

Cantinflas eller Jackie Chan som Passepartout?

Shirley MacLaine eller Cécile de France som Aouda (Monique La Roche i 2004 års filmatisering)?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jorden runt på 80 dagar användes tidigt i förkortad form i franskaundervisningen för skolornas högsta klasser, här i ett exempel med ordlista från 1891.

Jorden runt på 80 dagar – på hyllan i KB:s magasin

 

 

 

Annons från Sigfrid Flodins förlag i Dagens Nyheter den 20 december 1872. Källa: http://tidningar.kb.se/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Från William Morris till porr för blinda: Bloggen fyllde fem år med event

Onsdagen den 7 december var ingen vanlig dag. Det var den här bloggen  Om samlingar och bevarandes  femte födelsedag. För att fira bjöd vi in alla läsare – nära såsom kära och de långtbortifrån till en drop in-visning av ett urval böcker som vi bloggat om genom åren. Under en och en halv timme fick vi besök av ett femtiotal gäster som kom och tittade, ställde frågor och firade vår femåriga blogg. Urvalet presenterades utifrån sex olika teman. Häng med på visningen!

 Populärkultur

”Förbjuden längtan” och ”Tusen skäl att älska”, det är Harlequin-titlar det! Här kunde besökare drömma sig bort från Stureplans larm eller hålla tentaångest i schack för en stund med hjälp av titlar från förlaget som är mästare på kärlek. Eller varför inte djupdyka i gamla godingen  Mitt livs novell eller i förbrytarhandböcker som Nick Carter när tillfälle äntligen erbjöds. Dagen till ära hade vi också plockat fram krimskramset, eller rättare sagt, alla de där glittriga och ofta rosa prylarna som följer med tidskrifter för att locka till köp och som vi sparar utan att göra så mycket med.

 

 

 Märkvärdigt och vidunderligt

Den här bloggen har en mörkare, mer mystisk sida. Här släppte vi fram den. Det var småtroll och det var Storsjöodjur. Fantastiska vidunder och fantastisk Alice i underlandet-utgåva. Ett sällsamt fall med Dr Jekyll och Mr Hyde och Sveriges första science-fiction roman, den sista en förstautgåva dessutom. Sist men inte minst var där också den läskiga familjen från Magdeburg som återvänt från skendöden.

 

 Bokband och typografi

Här var det bokband och Morristypografi som drog blickarna till sig. Vi laborerade med ytterligheter som extremt utstyrt till form men även extremt vackert till innehåll. Men vi gick också genom årets skiftningar. Från arktisk vinter där isbjörnar vandrar i karavan över bokbandet till Bellmanbandet som blommar ljuvt av sommar.

 

 

 Specialsamlingar

Storm, porr för blinda, färggranna kungliga barnböcker och pappersböcker sammanfattar bordet där den minsta gemensamma nämnaren var specialsamlingar. Här blåste det upp till storm i form av tyska modernistiska tidskriften ”Der Sturm”, och pappersband och pappersprover från Wärmlings provboksamling respektive Hedbergs bokbinderi var ytterligare en färgklick på bordet.

 

Nedan, Nina Lindes bländande vita bok ”Lagom blind” med porr för blinda. Här i bild tillsammans med Gustav den VI Adolfs barnböcker.

 

Tidskrifter

Det finns en tidskrift för varje tillfälle – och för varje intresse. Det ville vi visa här och lyfta fram titlar som ni kanske inte visste fanns. Vilka andra tidskrifter hade ”Akvariet” – världens äldsta akvarietidskrift – till bordet? Jo, bordsplaceringen såg ut så här; existentiella Memento från Sveriges begravningsbyråers förbund, ”Vegetarianen” från 1903, ”Nacka” – som var 1950-talets Zlatan, en solfjäder hundtidningar, klassiska Veckorevyn och bindfärdiga Svensk Damtidning, tuffingen Modesty Blaise och sist men inte minst den evige romantikern Serie-starlet.

 

Censurerat och livskunskap

Här är bordet som illustrerade människans strävan att bli lyckligare, bättre och snyggare med hjälp av vackra kostymer, välansat skägg och självhjälpsböcker från tidigt 1900-tal. För att balansera upp och ge en annan bild av människans många sidor dukade vi fram en kärlekskonstens mästare, en av två böcker som åtalades och fälldes eftersom innehållet ansågs sårande för tukt och sedlighet. Och en bok med kopplingar till 1600-talssnusk, jugendkonst och Johnny Depp.

 

 

 

Vi använde surfplatta som mentometer. Akvarietidskrifter, barnböcker, magi, konst i samlingarna, populäraste nya böckerna, julsagor och virkning/krokning är ämnen som ni läsare vill se mer av. Det fick vi reda på med hjälp av en mentometeromröstning. Håll utkik efter ämnen som dessa framöver.

 

 

Gäster som var sugna på att skriva exlibris kunde testa vad KB:s (kanske sista) skrivmaskin går för.

 

Hur lång är egentligen en hyllmeter och hur smutsiga blir de vita handskarna efter användning ?

 

Mingelbilder

 

Vi bjöd på goodie-bags som vi fyllt med tablettaskar, bloggbokmärken, marmorerat papper och boken ”Att bevara: en handledning för bibliotek”.  Författad och formgiven av våra kollegor.

 

 

Stort tack till alla som kom och till alla kollegor som hjälpte oss att förbereda! Och sist men inte minst God jul! Vi bjuder på pepparkaka.

Publicerat i Bevarande, Samlingar, Utställningar | Lämna en kommentar

Katter – KB har tidskrifterna med klös

Bilder och klipp på söta katter sköljer numera över oss från till exempel Facebook. De söta djuren har helt enkelt blivit vardagsmat i det digitala informationsflödet. Men glöm inte de analoga katterna! Här på KB har vi ett annat flöde där de söta katterna dyker upp – tidskriftsflödet. Siames, russian blue eller ocicat spelar ingen roll, de flesta kattraser och kattklubbar har sin egen medlemstidning och det speglas såklart i KB:s bestånd. Vi på Enheten för bevarande och nybindning hanterar alla dessa. Sorterar, exemplarregistrerar, reklamerar och kapslar, gör trycket redo för lånehantering och förvaring i magasin.

Idag, på Lucia, korar många lokaltidningar ute i landet årets lussekatt. Det vill säga väljer ut sötaste/bästa kattbilden som tidningarnas läsare skickat in. Vi utmanar landets alla lussekattstävlingar och kontrar med några exempel på katt-tidskrifter från KB:s samlingar.

 

katt-tidskrifter-i-kb

 

Hör upp alla kattvänner, kanske finns de nummer KB saknar i just ditt källarförråd? Här har du chansen att bidra till kulturarvet och balansera upp så att det vi kommer att minnas av katter från 2010-talet inte bara är de söta kattklippen från Youtube och Facebook utan även söta katter som gått i tryck. Välkommen att kontakta oss direkt här på bloggen i så fall.

Kattliv

KB har inte fått in de senaste årgångarna. Sista numret i KB är 2014:2

Skogisen

KB saknar följande nummer:

2005: 2-3, 2007:1, 3-4, 2009:4, 2010:3-4, 2011-2013, 2014:1-2, 2015:1, 3-4

Prickpressen

KB saknar följande nummer:

2004: 1-4

Absolut nyheter

KB saknar följande nummer:

2004:1-4, 2005:1-4, 2006:1-3, 2007:2-3, 2008:1, 2010, 2014:3, 2015:1.

Rag-times

KB saknar 2004: 1

Birmaaktuellt

KB saknar följande nummer:

2009: 1-2

Ryska posten

KB saknar 2004: 1

Den här bloggen är en riktig djurvän. Tidigare har vi bloggat om fisktidskrifter, sötchockats av hundtidningarnas titlar och tittat närmare på tidskriften Vegetarianen. Om du dagen till ära vill baka egna lussekatter kan vi även tipsa om hur du odlar eget saffran.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nobel i Hedbergs bokbinderi

nobelsigill2

Nobelpriset förknippas med ära, pompa och ståt – och med det vackra handbundna diplom som föräras varje pristagare. Under många år på 1900-talet tillverkades Nobeldiplomen av det anrika Hedbergs bokbinderi. Bokbinderiet köptes in i sin helhet av KB 1969 och i den mångfacetterade samlingen finns flera spår av diplomproduktionen: beställningar och annan dokumentation från bland andra Svenska akademien och Nobelstiftelsen. Prover, skisser och foton.

nobelsigill4

Skiss av Nobelsigill

nobelsigill3

Nobelsigill

Plats för sigill

Plats för sigill

 

 

 

 

 

Själva bandet, pärmarna och inramningen, utfördes av hovbokbindare Hedberg medan konstnärer och kalligrafer stod för den inre utsmyckningen. Bertha Svensson-Piehl var en av de skickliga konstnärer som anlitades. Svensson-Piehl stod för utsmyckningen av litteraturprisets diplom under en häpnadsväckande lång period, 1919-1962. Halvvägs in i sin Nobelkarriär intervjuas hon i Svenska dagbladet (den 2 december 1948). I artikeln berättar hon om det mödosamma arbetet att måla och texta på pergament, som vid denna tid inte var berett av bristvaran kalvskinn, nu var det antilopskinn som gällde!

Foto av skiss. Nobeldiplom George Bernard Shaw, litteraturpriset 1926. Målning och textning av Bertha Svensson-Piehl

Foto av George Bernard Shaws diplom 1926. Målning och textning av Bertha Svensson-Piehl

 

 



 

 

 

 

 

 

Samlingen innehåller ett flertal foton av diplom.

nobelfotowinstonchurchill

Foto av Winston Churchills diplom 1953

nobelfotomaxtheiler

Foto av Max Theilers diplom 1951

nobelfoto1

Foto av pärm Max Theilers diplom 1951

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I firmaarkivet som tillhör Hedbergs bokbinderi finns ytterligare information om nobeldiplomen i form av beslut, protokoll och beställningar från Svenska akademien och Nobelstiftelsen.

Bland posterna i en beställning från Nobelstiftelsen 1920 återfinns:

”2 Adressperm. till Nobelpris i Litt. 1919/20 à 525:-”

”4 st pergament till dito à 18:-”

nobelstiftelsenbestallning1920

Beställning från Nobelstiftelsen 1920

svenskaakademienbeslut

Beslut och protokoll från Svenska akademien 1967, 1968

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här finns en lista över diplomets konstnärer och kalligrafer.

Kerstin Anckers anlitades som kalligraf 1965-1988. I KB finns Anckers arkiv.

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Bloggen fyller fem år med drop-in-event!

5arbild

Det känns som om det var igår den här bloggen tog sina första vacklande steg, men nu har fem år gått. Den 7/12 2011 publicerades de två första inläggen om proveniens och Anna Ankarcrona. Sedan dess har vi försökt lyfta fram roliga och spännande saker ur den tryckta samlingen. Vi har t.ex. skrivit om bokskorpioner, saffran, storskalig erotik, purpurfärgade pergamenthandskrifter, konserverade änkor, kalligrafi-arkiv och Alice i underlandet. Vi har t.o.m. gjort en film.

Födelsedagen tänker vi fira med att ha en liten anspråkslös drop in-visning på Kungliga biblioteket den 7/12 2016.
Från magasinen plockar vi upp några av de många olika skrifter vi har uppmärksammat genom åren. Det kommer bli högt och lågt, stort och smått. Ledtrådar hittar du i bilden ovan.

Välkommen till Visningsrummet i Annexet på plan 3, precis bredvid Kungliga bibliotekets hörsal i Humlegården. Visningen pågår mellan klockan 16.00 och 17.30 och du kan droppa in när du vill under den tiden.

När vi stänger ned så öppnar föreläsningen om de unika röstinspelningarna från Bishop Hill i hörsalen så den 7/12 är definitivt en dag att besöka KB.

Vad är väl en visning på Kungliga biblioteket? Den kan ju vara alldeles underbar men också lite omständlig. Vi har vissa ordningsregler för alla visningar:
– Materialet hanteras av oss
– Fotografering utan blixt

Så blir det på ett nationalbibliotek som ska spara kulturarvet och ha det sista fysiskt överlevande exemplaret av allt som ges ut i Sverige.

Med detta sagt så är du varmt välkommen!

Publicerat i Bevarande, Samlingar, Utställningar | Etiketter , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nils Holgersson som månadens förstaupplaga och fem saker du kanske inte visste om Nils

November. Vilken bok  kan passa bättre som månadens förstaupplaga nu än ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”, utgiven första gången 1906-1907 i två delar. Selma Lagerlöf föddes i november, Nils Holgersson gavs ut för första gången i november och november är gåsamånaden framför andra, med firandet av Mårten gås. Idag uppmärksammar vi Nils Holgersson genom att presentera – vad vi tror – lite mer udda fakta om Nils.

manadens-forstaupplaga-nils-holgersson-band-1 manadens-forstaupplaga-nils-holgersson-del-2

Ödmjuk och varm dedikation till Sophie Elkan

“Måtte de vackra kloka ögonen se mildt på denna bok, som vill göra de smås lif lättare och ljusare”

Med de orden tillägnar Selma Lagerlöf ett exemplar av förstaupplagan till Sophie Elkan. Det är samma exemplar som vi tittar på här och som numer finns i KB:s praktsamling. När Selma Lagerlöf skriver det här har hon diskuteratmanadens-forstaupplaga-nils-holgersson-dedikation boken med Sophie Elkan åtskilliga gånger. Allt från intrig och titel till bilder har de luftat. I boken ”Bilden av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i ett urval av Selma Lagerlöfs brev till Sophie Elkan” går det att följa hur diskussionerna gått.

Nils Holgersson fanns på riktigt

Tro det eller ej men Selma Lagerlöf hade faktiskt en fosterson som hette Nils Holgersson. Och det var inte fostersonen som var förebild till den fiktive Nils utan tvärtom – egentligen. Hur i all sin dar går det ihop? Jo, det var tack vare sagans Nils som verklighetens Nils fick Selma till fostermamma. Strax efter att ”Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige” gavs ut fick Selma nys om en pojke som kom från fattiga förhållanden och som var i behov av ett tryggt hem att växa upp i. Eftersom han delade namn med hennes litterära figur tyckte Selma att det var hennes ansvar att ta hand om grabben. Han var lite vild hade många likheter med sin namne, gav sig också ut på resa, fast till Amerika som så många andra svenskar vid den här tiden. Där bosatte han sig också så småningom, försörjde sig som snickare, gifte sig och fick sonen Holger som var typograf på ett svensk- amerikanskt företag. Selma behöll kontakten med Nils Holgersson livet ut. Deras brevväxling finns bevarad och består av 130 stycken brev.Mer om verklighens Nils Holgersson finns att läsa i Östemtingen, den hembygdstidning som ges ut i den värmländska bygd där Selma Lagerlöf bodde. I numret från 1995 ger Lars Westman en bild av vem Nils Holgersson var.

Djungelboken inspirerade

Mowgli och Nils en udda kombo? Faktum är att de har ganska mycket gemensamt och bara en tänker till är det ganska uppenbart att Selma Lagerlöf inspirerats av Kiplings ”Djungelboken”. Mycket skiljer förstås men en hel del förenar; den inre utvecklingen som de båda karaktärerna genomgår tillsammans med djuren, förmågan att kommunicera med dem och att de lever med djuren i deras miljö. Flera Lagerlöf-forskare beskriver likheterna ovan och hur Selma Lagerlöf fann inspiration till Nils Holgersson i Djungelboken, till exempel Vivi Edström.

Tranströmer och Nils Holgerssondjungelboken-uppslag

Nobelpristagare inspirerar nobelpristagare. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige sägs ha varit en av Tomas Tranströmers största läsupplevelser. Inte nog med det – det finns aktuell forskning på temat Tranströmer och Nils Holgersson. Det är Torsten Rönnerstrand som undersöker och identifierar många viktiga beröringspunkter mellan Nils Holgersson och Tranströmers diktning. Fågelmotivet förstås, men även förhållandet mellan stillhet och rörelse och verklighet kontra vision. I boken ”Spår och speglingar” presenterar Torsten Rönnerstrand sina analyser.

Gator i Karlstad uppkallade efter karaktärer ur Nils Holgersson

Om du vill ta en promenad längs Åsa gåsapigas väg, strosa uppför Akkas väg eller bara slå dank på Nils Holgerssons väg är det till Karlstad du ska åka. Där finns ett villaområde väster om stan, som har gator uppkallade efter karaktärer i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Inte bara Nils Holgersson har satt litterär prägel på dessa kvarter, det har även böckerna Gösta Berlings saga och Jerusalem gjort. På KB kan man självklart studera gatorna närmare på hederligt old school-sätt. Här finns telefonkataloger med kartor i, ja och en hel kartavdelning. Den här bilden är hämtad ur en telefonkatalog i vardagstrycks samling.

nils-holgersson-gatunamn-i-karlstad

 

 

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Strike a pose!

Om du fick ditt porträtt målat och hade möjlighet att avbildas med ett föremål, vilket föremål skulle det då bli? Eller om vi istället säger att du fick välja ut en bok, skrift eller dylikt, vilken titel skulle det bli och hur skulle du hålla den. Vilken blir din pose?

För det föremål och sättet du bär det på kommer förmodligen att säga något om dig, som en symbol som kan tolkas av betraktaren. Det är alltså bäst att fundera lite på vad som fungerar för just dig. Och med tanke på påvens Sverigebesök under denna november månad passar det förstås att se efter om  Jost Ammans träsnitt hämtade ur Johann Lonicers bok ‘Ständ vnd Orden Der H. Römischen Catholischen Kirchen…’ (1585)* kan tänkas fungera som inspiration. Vi har valt ut ett axplock av bilderna där kyrkans folk poserar med just böcker och brev.

stand-und-orden05

Denne herre ser ut att vara på väg någonstans och med sig har han en påsbok (eng: girdle book), som vanligtvis brukade hänga från skärpet runt midjan, därav knuten längst upp. Boken ser ut att ha ordentliga spännen och är väl skyddad av det extra skinnet vilket ger intrycket av att boken är lättsam att transportera. Med all säkerhet dinglar boken fram och tillbaka på väg mot sitt mål, kanske ett viktigt möte?

 

stand-und-orden02 stand-und-orden03

Att tala till en publik innebär ett flertal möjligheter när det kommer till poserandet. Notera skillnaden mellan den öppna handen och det manande pekfingret.

stand-und-orden01

Hållandes ett brev med sigill, ett tecken på att ett avtal har ingåtts. En symbol på makt eller diplomati? Eller rent utav framgång? Sigillen skvallrar om att fyra parter kommit överens, kanske handlar det om ett arvsskifte, arrendering av mark eller ett beslut från högre ort. Vad det än må handla om väcker den här typen av dokument vissa associasioner.

 

stand-und-orden07 stand-und-orden10

Stor eller liten? Böcker kan bli riktigt tunga. Att hålla upp ett större bokband ser förvisso pampigt ut men kan snabbt bli tröttsamt för arm, axel och nacke på gund av dess otymplighet och tyngd. Stora böcker riskerar också att utsättas för onödigt slitage om de hålls upp på detta sätt, så att låta dem ligga uppslagna på ett bord vore att föredra.

 

stand-und-orden09

Den fromma läsaren som är uppslukad av bokens sidor?

 

stand-und-orden08

En liten pocketbok för den som ofta är på resande fot?

 

stand-und-orden06stand-und-orden04

Att stå med ryggen mot betraktaren får anses vara en av de djärvare poser man kan företa sig. Men hur ska det tolkas? Den ena munken (med en bok) lyfter på foten och är helt klart på väg bort från beraktaren. Kan man ana en individ som är på väg mot nya horisonter (i munkarnas fall missionerande), vad ligger egentligen bortom figurerna, vad är det vi inte ser?

 


*Fullständig titel: Ständ vnd Orden Der H. Römischen Catholischen Kirchen, darinn aller Geistlichen Personen, H. Ritter vnd dero verwandten Herkommen, Constitution, Regeln, Habit vnd Kleidung; beneben schönen vnd künstlichen Figurn, fleissig beschrieben / durch Ioann. Adamum Lonicerum Franckofortanum

 

Publicerat i Bokhistoria | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fantastiska vidunder

Igår hade en efterlängtad film premiär – Fantastiska vidunder och var man hittar dem (Fantastic Beasts and Where to Find Them). Det rör sig om en spinoff till J.K. Rowlings populära Harry Potter-serie där Fantastiska vidunder är en av läroböckerna som Harry och hans klasskamrater tampas med, redan under första läsåret. I filmen får vi följa den fiktiva författaren till boken, Newt Scamander, på hans äventyr i New York.

Vidunder i KB

I KB finns alla Harry Potter-böcker på svenska. I boksamlingarna finns även Fantastiska vidunder men inte bara i J.K. Rowlings tappning…

Vad är ett vidunder? I Rowlings film får vi stifta bekantskap med både gulliga och skrämmande varelser som ”nifflare”, ”månkalvar”, och ”occamier”. Och en av det mest charmiga varelserna som trollkarlen Scamander samlar på sig är faktiskt en rundnätt icke-magisk konservfabriksarbetare(!).

Efter en genomgång i KB:s kataloger och samlingar blir jag snabbt varse att det inte enbart rör sig om fantastiska sagovarelser när det handlar om vidunder. I Nationalencyklopedins ordbok nämns flera betydelser: monster, fabeldjur, och odjur, enastående eller fantastiskt föremål, under och järtecken.

Det finns ett 25-tal böcker med ordet vidunder i titeln i KB:s samlingar, jag tittar närmare på de tre äldsta:

Vidunder som järtecken i skyn 1709

vidunderspencerbildTyd detta järtecken den som kan! Under ämnesordet Omstridda fenomen och företeelser finns ett spännande verk av den engelske 1600-tals prästen John Spencer, tryckt i Stockholm 1709:

Johan Spencers Sinnrike betänkiande om allehanda widunder och betydande tekn, hwaruti theras förebådelses fåfängia bewises och förkastas, och theras egentelige art och egenskap utmärkes, utur ängelskan öfwersatt och i korthet sammandraget så ock med höga wederbörandes tillåtelse efter föregången censur utgifwit af Magnus Gabriel Block. 

vidunderspenceradamhorn

Adam Horns lacksigill och namnteckning på Spencers Widunder

vidunderspencerlarsvonengestrom

Lars von Engeströms exlibris på Spencers Widunder

I KB finns hela tre exemplar av boken. Två av dem har tillhört stora boksamlare: Adam Horn och Lars von Engeström. Det tycks alltså ha varit en populär titel.

 

 

Boken gavs ursprungligen ut i London 1663 med titeln: A Discourse concerning Prodigies, wherein the vanety of Presages by them is reprehended, and their true and proper Ends asserted and vindicated. 1665 kom andra upplagan med tillägg: a short Treatise concerning Vulgar Prophecies.

Ett vidunder till fransk falskmyntare 1844

vidundermandrinEn riktig 1700-talsskurk, Louis Mandrin, har blivit omskriven i: Frankrikes vidunder, hufvudmannen för franska falskmyntarne och smyghandlarne, Louis Mandrins lefnad, bedrifter, kärleksäfventyr, brott och slut, 1844

Vad gjorde denne Mandrin för att förtjäna att kallas vidunder? En på måfå vald kapitelingress är talande, så här låter det i femtonde kapitlet:

Mandrin blir eremit i St. Maximin. – Han fortsätter falskmyntarhandtverket och smyghandeln liksom förr. – Myntsorter från Mandrins underjordiska fabrik. – Mandrins grymhet mot en ung vacker fru. – Förskräckligt uppträde i röfvarkulan under eremitens boning.”

Riktiga odjur – mänskliga vidunder 1885

vidunderscherrJoh. Scherr målar upp en bild av tre mänskliga monster i en skrift med skärt omslag: Trenne mensklighetens vidunder. Hist. skizzer., 1885

Monstren ifråga är: ”Messalina” (njutningslysten och konspirerande romersk kejsarinna), ”Den grymme czaren” (den ryske tsaren Ivan den förskräcklige) och ”Heliogabalus” (excentrisk och impopulär romersk kejsare som till slut blev mördad).

 

 

 

Källhänvisning

Nationalencyklopedin, vidunder. http://www.ne.se (hämtad 2016-11-16)

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar