Lämningar och ingångar – Björkmans arkiv del 3

Björkmans tryckeri låg på S:t Paulsgatan i Stockholm. I KB finns tryckeriets firmaarkiv – en lite bortglömd bokhistorisk skatt. Fredrik Lilja och jag har förberett en arbetsstation och packat upp två av totalt elva kartonger med smutsiga beställningskuvert. Hur blev det?

Att skapa flow

Buntarna skulle dammsugas och kuverten läggas i kapslar. Vi märkte att för att få ett bra tempo i arbetet var det bra att ha flera buntar i en nummerföljd. En bunt med kuvert ger inte nödvändigtvis ett jämnt antal kapslar och då är det bra att kunna norpa några kuvert från nästa bunt för att fylla en kapsel. Buntarna ligger i hyfsad nummerordning i de stora kartongerna men det blev en hel del sortering för att få till längre sviter. Vi tackar den förutseende person som har märkt buntarna med tydliga nummer från-till!

BjörkmansNumrering

1, 2, 3 eller 3, 2, 1

Kuverten i buntarna är sorterade med högsta numret överst. I KB:s kapslar brukar vi lägga lägsta numret överst. Vi valde KB-modellen även om det betydde omsortering. Som bonus innebar det att vi då hanterade varje enskilt kuvert, kunde upptäcka trasiga bottnar och gummisnoddar, tejp m.m. mellan kuverten.

Smuts

Arbetet var smutsigt men inte lika smutsigt som vi hade fruktat. Efter en första dammsugning kändes kuverten acceptabelt rena. Ibland kunde vi hitta förtorkade gummibandsrester som satt fast på kuverten. Dem torkade vi försiktigt bort. Snören, tejp och gem utanpå kuverten avlägsnades också. Besiktning av dammsugarpåsen efter avslutad dammsugning visade att den endast var fylld till en tredjedel.

BjörkmansVantar BjörkmansSkräpDetalj

Humörhöjare

Ett gott humör och bra samarbete är viktigt när man arbetar med tunga, smutsiga evighetsprojekt. Att jobba i kortare pass sparar ryggen. Att stanna upp och fundera över innehållet ger energi att jobba vidare. Hur många lärde sig engelska med Brevskolan och Mr Chips 1964? Hela serien finns för övrigt i KB:s boksamling. Hotel Flamingo i Solna var en flitig kund hos Björkmans; menyer, visitkort, inbjudningskort, blanketter för bordsreservationer och mycket mera trycktes där. Här en rumsöversikt från 1965.

BjörkmansMrChips BjörkmansFlamingo

Kapslar och hyllmeter

Att ha färdigvikta kapslar med påklistrade etiketter underlättade arbetet mycket. Sammanlagt fyllde vi 276 kapslar. Eftersom vi har nio av elva lådor kvar att tömma innebär det att vi kan se fram emot att vika, märka och fylla ytterligare 1 240 kapslar. 18 hyllmeter på två lådor bör bli ungefär 80 hyllmeter när alla lådor är uppackade.

BjörkmansSkylt

 Vad tjänar det till? – ingångar till samlingen

Hovboktryckeriet AB Björkmans Eftr. arkiv är ett i det närmaste komplett tryckeriarkiv med handlingar från 1950-1980-talet. Tryckeriets produktion har koppling till KB:s samlingar – vardagstryck, ÖSK-samlingar och personarkiv innehåller tryck från Björkmans. Björkmans tryckte också många av KB:s utställningskataloger. I produktionen återfinns både leveranspliktigt och ej leveranspliktigt material. Verksamheten är noggrant dokumenterad med ett kuvert per beställning. I kuverten har man sparat de olika produktionsmomenten och ett exemplar av den färdiga trycksaken. I en utförlig artikel av Sten G. Lindberg kan personer och maskiner kopplas till anteckningarna i arkivet.

Här är några tänkbara ingångar till samlingen:

  • År – samlingen är ordnad kronologiskt
  • Personer (via tryckår) – t ex Åke Hodell, Roland Kempe, Carl Fredrik Reuterswärd, Bror Zachrisson, Jan Afzelius, Olle Eksell, Sven Ljungberg
  • Institutioner (via tryckår) – muséer, gallerier, hovet
  • Trycklistor i KB – i dem kan man se när Björkmans har lämnat pliktleveranser till KB
  • Sten G. Lindbergs artikel i Biblis 1991

Övrigt i KB

  • En mindre samling trycksaker från Björkmans finns hos Vardagstryck.
  • Trycklistor med pliktlevererat material från Björkmans hela produktionstid finns på KB.
Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , | 2 kommentarer

Barnböcker vi minns

I helgen är det barnkulturfestival på Junibacken. Ett evenemang som kan tänkas locka KB:s framtida forskare. Och ja, vi har vårt glada barnasinne kvar och framförallt våra glada barnboksminnen. Här kommer våra favoriter bland barnböckerna. Håll till godo.

Målarmästare Munter  – Mathias favorit

av Helge Hall med illustrationer av Eva Wenzel-Bürger (Carlsen/if, 1978)

mathias

Detta var min favorit. Den gick igenom vad som hände om man blandade färger med varandra, vilket var oerhört fascinerande på den tiden.

En Björnberättelse – Peters favorit

av Ann- Madeleine Gelotte, 1986

Peter

Det är aldrig försent att hitta sin favoritbarnbok. Jag var 41 år när jag hittade denna pärla. En dag passerade den mitt skrivbord här på jobbet och fångade samtidigt min uppmärksamhet och hjärta. Jag önskar att det fanns människor som hittade alla vilsna och borttappade människor och tog med dem i sin gemenskap på samma sätt som i Björnberättelsen:

Lilla björnen lever hemma hos Emma och Oskar i deras dockskåp. Han sitter och ser på Björnkanalen dagarna i ända och blir uttråkad. Björnes magasin på repeat är ingen höjdare. Därför tar han saken i egna händer och gömmer sig i Oskars hink under spaden och får på så sätt följa med dem bägge ut till parken och sandlådan. De upptäcker inte honom och när de ska gå hem blir han kvar där. Efter en ensam natt med mycket vånda blir han funnen av en vit flodhäst som bjuder honom hem till de borttappade djurens hem i en stubbe. Där finns olika leksaksdjur som flodhästen hittat genom åren. I början längtar han hem för han är ju ändå Oskars och Emmas björn. Leksaksdjuren lever på att samla in borttappade saker från folk och om kvällen läser de i tidningen under annonserna ”förlorat” och ”borttappat”. De samlar också in mat som kommer ekorren och småfåglarna till gagn under vintern. En dag hittar råttan och pingvinen en halvt urdrucken läskflaska och ropar: Ikväll blir det fest! Och fest blir det. Alla har varsitt avbrutet sugrör och dricker. Det räcker även till isglass, som pingvinen gör dagen efter.

De gläds åt det lilla och har en enkel inställning till saker och ting precis som danska serien ”Rasmus nalle” har.

Loranga, Masarin & Dartanjang – Linnéas favorit

av Barbro Lindgren, 1969

Linnea omslag

När jag frågar min pappa vilken som var min favoritbok som barn nämner han genast den här. Och jag tror inte att det bara var jag som gillade den! Boken om stjärnfamiljen där alla får vara precis som de är har ett tema som fortfarande är aktuellt, och tilltalar tydligen inte bara barn. För vem skulle inte vilja ha ett garage fullt med vatten att simma omkring i? Eller gå omkring i morgonrock hela dagarna och äta chokladpudding med vispgrädde precis när som helst? Inte minst de roliga illustrationerna gör boken väl värd att bläddra i.

Hur gick det sen? boken om Mymlan, Mumintrollet och lilla My – Lindas favorit

av Tove Jansson, 1952

Linda

”Ack!!!!
När mjölken skulle hällas ur
så satt den fast, för den var sur!!
Men Muminmamman sa med kraft:
vi dricker hädanefter saft!!!!!!”
 

Vilken anarkistisk tanke för ett 70-talsbarn. Att få dricka saft – för all framtid!

Hur gick det sen? är boken om Mumintrollet som med mjölkflaska i hand på hemväg dras in i sökandet efter den försvunna Lilla My. Mumin tar sig bokstavligen genom sidorna där hål är urklippta på de mest sinnrika sätt, genom hålen syns detaljer från föregående och nästa uppslag i boken. Bilderna har mycket svärta och klara färger och jag minns att det var svårt att se sig mätt på alla detaljer och på den vackra handstilen. Vägen tillbaka till Muminmamman är krokig, dråplig och lite otäck, men när Mamman skymtar bakom det avklippta hörnet är lyckan fullkomlig. Roligast är det som alltid när Lilla My dyker upp och fräser till.

Kajsa Kavat hjälper mormor – Ericas favorit

av Astrid Lindgren, 1958

Erica.2

Berättelsen om den kavata flickan Kajsa som hjälper mormor att både stöka inför julen och sälja karameller på torget var min absoluta favoritbok som barn. Bilderboken Kajsa Kavat hjälper mormor utkom 1958 och är illustrerad av Ilon Wikland. Som vanligt i Astrids böcker är barnet i fokus och den här gången handlar det om en tuff flicka som utan att tveka tar sig an mormors uppgifter när mormor själv bryter benet. Jag minns att jag beundrade Kajsa för att hon var så modig och framåt, jag önskade många gånger att jag var som hon. Tänk att få fixa och dona med allt själv, och inte minst att få sälja karameller…

Hon kallades Leni – Camillas favorit

av Bezdekova Zdenka, 1976

Camilla

En bok som gjorde stort intryck på mitt tolvåriga jag. Den handlar om Leni som växer upp i en tysk stad, som en tysk flicka. Andra världskriget har precis tagit slut. Men allt är inte som det verkar. Genom samtal hon egentligen inte skall höra och genom en väska och ett brev som hon hittar förstår hon att hennes familj egentligen inte är hennes. Och att hon egentligen inte är den hon hela tiden trott hon är. Någonstans finns också minnen. Minnen som mer känns som något hon drömt. Minnen från väldigt länge sedan. Det visar sig att Leni kom som mycket liten till Tyskland från Tjeckoslovakien och att hon egentligen är judinna. Hon börjar leta efter sin mamma!

Boken handlar om identitet, att vara annorlunda, inte tillhöra och känslan av att något är fel. Känslor och funderingar nog de flesta barn har någon gång. Boken tar dessutom upp nazismen och andra världskriget. Ämnen som ständigt är aktuella och kanske mer nu än på länge.”

Allrakäraste syster – Annas favorit

av Astrid Lindgren, 1973

Anna

Allrakäraste syster. Allrakäraste bok. Tvillingsystrarna, rosenbusken och den förtrollande världen där under. Hästarna i galopp så att guldet och silvret yr från de klapprande hovarna och ut genom Hans Arnolds vidunderliga landskap. Där karamellerna serveras på gröna brickor, av det snälla folket. Det här blev den allra käresta boken i min barndom och min allra första läsupplevelse som berörde. På riktigt.

Bitterljuv och som en hyllning till leken och fantasin. Adresserad rakt in till min längtan efter syskon och hundvalpar och rosenbuskar som bara blommar på och ja gudvetallt. Det var som att sagans silver- och guldfotade hästar även sprang hem insikten till mig, om fantasins och berättelsens välgörande kraft. Som att någonting förändrades efter boken blivit läst. Ingen trädgård blev någonsin sig likt. Ingen ensambarnsstund blev någonsin tråkig mer. För där bakom buskarna och träden skymtar något, om man bara så vill.

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | Lämna en kommentar

Jättehemligt i KB:s boksamling

Igår inleddes pristagarveckan för ALMA, litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, som i år går till Barbro Lindgren.

Barbro Lindgren är en kär barndomsvän för många; 60-, 70-, 80-, 90-, 00-, och 10-talister har njutit av skrattfester med Loranga, Masarin och Dartanjang, de av Jojje Wadenius tonsatta finurliga låttexterna på skivan Goda’ Goda’ och godnattläsning med Max och Vilda bebin.

Min egen Barbro Lindgren-historia börjar på tidigt 1980-tal. På låg- och mellanstadiets skolbibliotek, där vi fick låna upp till två böcker under lika många veckor, ser jag mig själv med en omlånad blå bok under armen. På omslaget en teckning av en liten flicka. Till skillnad från allt jag hade läst dittills var den här boken liksom på riktigt. Tankar, känskor och pinsamheter man kunde känna igen sig i: Jättehemligt.

Nu är det ett bra tag sedan jag läste Jättehemligt och jag vet inte om den har funnits tillgänglig för barn de senaste decennierna. Efter en snabb genomsökning av KB:s boksamling kan jag lugnt konstatera att Jättehemligt är en bok som håller, både till innehåll och till det yttre. För i 40-års tid har den getts ut, i upplaga på upplaga och nästan alltid med samma blå omslag.

1971-1979

Första till sjunde upplagan av Jättehemligt ges ut av Rabén & Sjögren. Alla i hård pärm med det fina blå omslaget.

Jättehemligt70

1980-1989

Åttonde upplagan ges ut i pocket. Omslaget är lite omgjort med titeln mot vit bakgrund. Här i skyddande KB-band.

Jättehemligt80

1990-1999

Nionde och tionde upplagan ser en liten ansiktslyftning men teckningen och färgerna är desamma.

Jättehemligt90

2000-2010

Elfte upplagan i bekant skrud + en reviderad utgåva (Karneval förlag) med Barbro själv på omslaget.

Jättehemligt2000

Vill du ha något bra att läsa i sommar? Låna Jättehemligt på ditt skol- eller folkbibliotek. Du är förstås också välkommen till KB men kom ihåg att du då ska ha fyllt 18 och att svenska böcker läses på plats i Stora läsesalen. Och Jättehemligt är en bok man vill läsa i ensamhet.

I Svensk mediedatabas finns också material om Barbro Lindgren och Jättehemligt.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Serier som film – från Stålmannen till indiepop

Tidigare i den här bloggen har du kunnat läsa om seriealbum som blir teaterföreställningar, och kanske har du redan sett Vi är bäst! och Blå är den varmaste färgen på bio, som båda har serier som förlagor. Och nu är det dags för ytterligare en spelfilm, baserad på Mats Jonssons Hey Princess från 2002, om hans egna upplevelser som ung i indiepopvågens Stockholm under 90-talet. Men det är inte någon ny företeelse att tecknat blir film, både Batman och Stålmannen blev film redan på 40-talet.

Stålmannen och Hey princess

Både 40-talets Stålmannen-action och Mats Jonssons självbiografiska 90-talsskildring ”Hey princess” har omvandlats till film

På Kulturhuset i Stockholm finns Serieteket, ett bibliotek helt inriktat på serier. I helgen är det för sextonde gången dags för Serieteket att arrangera Stockholms internationella seriefestival. Denna gång är temat kanadensiska serier.

Mer om Serieteket och seriefestivalen finns att läsa på deras blogg.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

I uppackningsrummet – Björkmans arkiv del 2

Nu är vi i uppackningsrummet. Björkmans tryckeriarkiv ska äntligen uppordnas efter mer än 20 års förvaring. Kuverten med beställningar ligger hopbundna i buntar i stora papplådor. Det har samlats en hel del damm i lådorna.

I ett första steg ska två av elva lådor packas upp. Björkmans tryckproduktion omfattar flera decennier och vi har valt att börja med några år i mitten av perioden, 1964-1967. Vi har förberett oss så långt vi kan. I KB finns ett uppackningsrum där vi går igenom och rengör fysiska samlingar innan de kan placeras bland andra samlingar.

Dammtrasa för rengöring av hyllor och arbetsbord
Dammtrasa för rengöring av hyllor och arbetsbord

Vi börjar med att rengöra uppackningsrummet, så att ingen smuts är kvar från föregående samling. Lite skyddutrustning och annat arbetsmaterial kommer vi att behöva.

Plastförkläde, munskydd, handskar för en bra arbetsmiljö.
Plastförkläde, munskydd, handskar för en bra arbetsmiljö.
Sax för att klippa snören.

Vi har gjort en modell för hur själva uppackningen ska gå till:

1. Buntarna plockas upp ur lådarn i ungefärlig nummerföljd. Bunten damsugs utvändigt, Snöret klipps ochkuverten gås igenom i jakt på smuts och mögel.
1. Buntarna plockas upp ur lådan i ungefärlig nummerföljd. Bunten dammsugs utvändigt, Snöret klipps och kuverten gås igenom i jakt på smuts och mögel.
På detta bord delas kuverten upp i lagom tjocka buntar. Trasiga kuvert får ett extra skydd. Buntarna läggs i kapslar.
2. På detta bord delas kuverten upp i lagom tjocka buntar. Vi kollar att numreringen stämmer. Trasiga kuvert får ett extra skydd.
3. Kuverten läggs i kapslar. Vi har förberett och märkt ca 150 kapslar. En färdigtryckt etikett, utskriven på etikettark i laserskrivare, har alla uppgifter utom löpnummer som vi får komplettera med.
3. Kuverten läggs i kapslar. Vi har förberett och märkt ca 150 kapslar. På etiketterna, utskrivna på etikettark i laserskrivare, finns alla uppgifter som behövs, förutom kuvertens nummer som vi får komplettera med.

Nästa gång: hur gick det?

Publicerat i Bevarande | Etiketter , , , | 1 kommentar

Smutsiga kuvert gömmer bokhistorisk skatt – Björkmans arkiv del 1

BjörkmansBunt2I ett par decennier har samlingen stått orörd, först i Statens biblioteksdepå i Bålsta och sedan 2004 i de underjordiska magasinen i Humlegården. Hovboktryckeriet AB Björkmans Eftr. lämnade 1990 hela sitt arkiv till KB. Vi har länge anat att de dammiga bruna kuverten i de stora papplådorna döljer något spännande. Nu är tiden inne att lätta på förlåten.

Från beställning till färdig trycksak

Sten G. Lindberg var den som ordnade så att KB fick arkivet. I Biblis 1991 har han gjort en omfattande beskrivning av Björkmans arkiv och av samlingen. Enligt Lindberg är tryckeriarkiv sällsynta. Arkivet börjar 1954. Varje trycksaksbeställning har tilldelats ett nummer och ett orderkuvert. I kuvertet också ett exemplar av den färdiga trycksaken. I kuverten finns även tidlappar och färgskalor. Björkmans produktion och specialitet var konstkataloger, utställningskataloger (inkl. KB:s), officiellt tryck och reklam. I samlingen finns också typprov och ej leveranspliktigt tryck (blanketter, liggare, register).

Samlingen ger en beskrivning av hela tryckprocessen hos en hovboktryckare. Kuverten innehåller en mängd uppgifter om själva beställningen och innehållet i kuverten visar de olika momenten i produktionen. Ett exemplar av den färdiga trycksaken finns också i kuvertet.

•Numrering i beställningsordning •Datum för beställning, föregående beställning och leverans •Beställarens namn •Korrektur   •Klichétillverkare m.fl. •Pris •Upplaga •Papper  •Sättare •Tryckare •Tryckpress •Bokbindare
Uppgifter på kuverten
• Numrering i beställningsordning
• Datum för beställning, föregående beställning och leverans
• Beställarens namn
• Korrektur
• Klichétillverkare m.fl.
• Pris
• Upplaga
• Papper
• Sättare
• Tryckare
• Tryckpress
• Bokbindare
•Illustrationsskisser, förlagor •Korrekturavdrag, för satt text, satsytor mm •Klichéavdrag, för koll av etsning mm •Sättning med lösa typer samt fotosättning  •Boktryck •Prägling •Stansning? •Pressförgyllning •Laminering, steg för steg •Hela tryckark, oskuret tryck •Från affisch till visitkort •Grafiska blad •Slutprodukten, tryckeriets arkivexemplar •Kungliga bibliotekets klichéer
Exempel på innehåll i kuverten
• Illustrationsskisser, förlagor
• Korrekturavdrag, för satt text, satsytor m.m.
• Klichéavdrag, för koll av etsning
• Sättning med lösa typer samt fotosättning
• Boktryck
• Prägling
• Stansning
• Pressförgyllning
• Laminering, steg för steg
• Hela tryckark, oskuret tryck
• Från affisch till visitkort
• Grafiska blad
• Slutprodukten, tryckeriets arkivexemplar
• Kungl. bibliotekets klichéer

Stort och smått, leveranspliktigt och ej leveranspliktigt

Förutom böcker och kataloger finns även större trycksaker som affischer samt ej leveranspliktigt material i samlingen. Finns Överförmyndarnämndens färgglada lappar om ett ärendes beslutsstatus bevarade någon annanstans?

Utställningsaffisch Moderna museet

Utställningsaffisch Moderna museet

Små informationslappar Stockholms stads överförmyndarnämnd

Små informationslappar Stockholms stads överförmyndarnämnd

 

Bevarande skrider till verket

Kollegan Fredrik Lilja och jag ska nu i en testomgång gå igenom två av totalt elva lådor. Buntarna ska packas upp, kuverten ska dammsugas och läggas i nummerordning i nya fina kapslar som ställs upp på hyllor i bokmagasinet. Många frågor ska få svar; hur dammiga är kuverten egentligen, finns det mögel, är mycket trasigt, hur många kapslar och etiketter går åt, och sist men inte minst hur lång tid kommer arbetet att ta?

BjörkmansFörklädeNu tar vi på oss skyddskläder, packar dammsugare och tidtagarur och tar hissen ner till källaren. Nästa rapport kommer från KB:s uppackningsrum.

 

Björkmans arkiv är en ÖSK-samling.

 

Publicerat i Bevarande | Etiketter , , , , , | 2 kommentarer

Bevarande goes meme

Sent skall syndaren vakna. Redan för ett år sedan blev vi av systerbloggen Extranea uppmanade att tolka vår dagliga bevarandeverksamhet i meme-form. När nu t o m AB Storstockholms lokaltrafik, SL, har vågat och vunnit(?) finns ingen återvändo. Även om SL:s uppmärksammade reklamkampanj med meme ter sig obegriplig för många så stjäls reklamskyltarna i stor omfattning. Om det beror på att storstockholmarna har en nyfunnen kärlek för meme-fenomenet eller på bilden av den synnerligen söta Shiba Inu-hunden får vara osagt.

SLdogeLiten

Foto: DDB/SL

Vad är då ett meme? Mycket förenklat en idé eller stil som sprids i form av bild eller text. Det finns mycket att läsa om fenomenet och alla dess varianter. SL, och jag, har använt memevarianten doge vars huvudingredienser är en bild på en Shiba Inu, eller ”Shibe”,  och uttryck på grammatiskt felaktig engelska, enligt ett bestämt mönster.

Och de stulna affischerna? Ja, kanske finns de bara på KB i framtiden.

Hylldoge

Foto: KB (böcker), http://galagatron.deviantart.com/art/Lucky-the-Shiba-Inu-168991714 (hund)

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Akvariehobbyn i yngelstadiet – en tidig handledning i akvaristik

Dagens akvarist söker information om sin hobby först och främst på nätet, i något av alla de fantastiska forum vars medlemmar med outtömlig energi svarar på frågor om vattenvärden, alger, fiskar och deras mat. Men hur gjorde man förr när man ville veta mer om denna drottning bland hobbyer?

Eneroth_bakSom vanligt söker jag svaret i KB:s samlingar, i det här fallet i den gamla boksamlingen. Jag får napp i mitten av 1800-talet. Den första ordentliga svenska introduktionen till akvariet kommer från Olof Eneroth i en skrift utgiven av Bonniers 1861. I Kort handledning vid anläggningen och skötseln af sötvattens-aquarier tar Eneroth ett helhetsgrepp på ämnet med hjälp av egen och andras erfarenhet. Från uppstart till skötsel guidar han oss igenom den snåriga akvariedjungeln. Vad lockade en människa för 150 år sedan att skaffa ett akvarium? Jo, svarar författaren i naturromantisk anda:

”Det tjenar till att göra oss förtroliga med en afdelning af den lefvande naturen.”

Stora ord för en balja med vatten kan man tycka, men Eneroth påpekar klokt:

”Naturen är lika underbar hos infusionsdjuret och parasiten.”

Eneroth_fiskar_detalj

”Rudan. Häraf finnes två arter; den ena något bredare än den andra.”

Vilka fiskar ska man välja? Den moderna akvaristen får ofta rådet att starta med ett stim neontetror, några malar eller barber. På 1860-talet gäller delvis andra arter, förutom rudan ”seglifvade, lättfödde, hållande till godo med hur orent vatten som helst och tama”, sutaren och karpen förespråkar Eneroth framför allt guldfisken:

”En af de lämpligaste fiskar för aquarier. Den finnes att köpa hos sjökaptener samt i en och annan frukthandel.”

Det här känns exotiskt vid en första anblick. Men kanske inte så väldigt annorlunda ändå. Dagens zoo-affär kan med lite fantasi liknas vid en frukthandel, här finns i alla fall mycket smått och gott. Och de mest ambitiösa akvaristerna av idag reser faktiskt jorden runt, likt sjömän, för att studera fiskarna i deras naturliga miljöer. Vildfångat smakar ibland bäst.

Eneroth_kräldjur_detalj

Var inte rädd! Vattenödlan är oskadlig.

Ödlor kan också komma på fråga som invånare i 1860-talets akvarium. Vattenödlan t ex, vars arter ”äro tvärtemot den allmänna fördomen fullkomligt oskadliga”.

Eneroth_växter_detalj

”Bland de svenska vattenväxterna är utan tvifvel det allmänt kända Abborrgräset (Ceratophyllum demersum) den lämpligaste för aquariet.”

Vattenvärden och foder? Nja, det tycks inte vara lika noga som idag. Hos Eneroth finns inga akvarieägare som sätter på sig vit rock och tar fram dropptester och mätstickor, inga debatter om näringsinnehållet i olika flingfoder. Guldfisken är ”inte särdeles nogräknad på vatten eller födan” och aborrgräset ”tål vid hvad behandling som helst”.

Är akvariehobbyn då värd allt besvär? Eneroth summerar på ett målande sätt fascinationen inför akvariet:

”Hvilket krig på lif och död, och dock hvilken harmoni!”

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Påsken – en högtid fylld av dramatik!

När jag tittar efter i våra samlingar vad som har skrivits om påsken hittar jag inte bara böcker om traditioner och seder. Jag träffar också på annat där påsken har gjort avtryck, som varken handlar om Jesus eller färgglada karameller och kvastflygande häxor, utan mer eller mindre slumpartade företeelser som påsken har fått låna ut sitt namn till. Och det slår mig att det finns en röd tråd.

Påskön_Heyerdahl

Läsning i påsk?

Påskupproret – fem dagar av dramatik i Dublin under påsken 1916. Republikaner ville frigöra Irland från det brittiska styret men upproret slogs ner och ledarna avrättades.

Påskkrisen – stor dramatik i Danmark 1920 när kungen iscensatte något som liknade en statskupp så snart Folketinget tagit påsklov. Oenighet rådde kring var landets gränser skulle gå men när påsken var över stillades oron och gränserna förblev oförändrade.

Påskön – en ö i Stilla havet, men det låter väl ändå idylliskt? Men tänk då på öns dramatiska historia. På påskdagen 1722 kom en europeisk expedition till ön. Sjukdomar som de förde med sig tros ha drabbat invånarna hårt och utvandringen och slavhandeln som följde minimerade befolkningen ytterligare.

Påsk – Strindbergsk familjedramatik som utspelar sig under påsken. Föreställningen hade Sverigepremiär på Dramaten Skärtorsdagen 1901, tidigare samma år hade den spelats i Tyskland.

Strindbergs Påsk i olika utgåvor

Strindbergs Påsk i olika utgåvor

Påsken har ju sitt ursprung i berättelsen om Jesus brutala öde, så vad passar väl bättre än att överföra ordet påsk till andra företeelser fyllda av dramatik? Men jag hoppas ändå att årets påskhelg blir lugn och odramatisk. Glad påsk!

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

I rara vänners lag på SUB

Det är alltid roligt att se hur andra bibliotek arbetar med sina specialsamlingar. Igår var jag och några kollegor på ett inspirerande studiebesök på Stockholms universitetsbibliotek.  En sak som slog mig är hur pass olika förutsättningar vi har. Mycket av arbetet är förstås liknande, men på KB är specialsamlingarna mer integrerade i andra delar av verksamheten, medan SUB har ett annat förhållningssätt där färre är involverade i allt från uppordning till tillgängliggörande.

Förutom en värdefull inblick i arbetet fick vi också se smakprov ur samlingarna. Astronomi har länge fascinerat oss människor och vi fick bland annat se vackra illustrationer av planeter och stjärnhimlar. Intryck gjorde Astronomicum Caesareum från 1540 med bilder i flera lager som går att snurra. På KB finns den som faksimilutgåva från 60-talet.

Astronomicum Caesareum

Astronomicum Caesareum. Faksimil från 1967.

Fler exempel på vad som finns i Stockholms universitetsbiblioteks samlingar hittar du i bloggen I rara vänners lag

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar