Alternativ statistik

Idag firar vi världsdagen för statistik. Läsare av denna blogg känner väl till magasinsplanerarens förkärlek för siffror och mätningar, att räkna, göra tabeller och ta fram nyckeltal för hyllmeter och kvadratmeter. Men i en värld av alternativa fakta riskerar detta tillvägagångssätt bli lite trist och omodernt. Kan vi istället lyfta fram KB:s boksamlingar med alternativ statistik?

Samlingar av vikt

Att KB:s samlingar väger tungt i forskarvärlden, det vet vi. Men hur mycket väger de – egentligen? Vi lägger en våg till magasinsplanerarens redskap och konstaterar:

Som en liten dvärgsilkesapa (133 gram) – så mycket väger ett genomsnittligt svenskt tidskriftshäfte.

Som en hel giraff (1020 kg) – så mycket väger alla svenska tidskriftshäften som just nu väntar på att bli kompletta årgångar som ska bindas eller kapslas.

Som en ekorre (423 gram) – så mycket väger en ny svensk bok i genomsnitt.

Som en elefant (5246 kg) – så mycket väger alla svenska böcker som inkommer till KB under ett år.

Nutid och framtid

KB:s samlingsperspektiv är både nutidens och framtidens – att bevara och tillhandahålla. Att mäta speltiden på KB:s ljud- och bildsamlingar är en sak, men hur mäter man tid i de fysiska samlingarna?

Som att se alla Star Wars-filmer två gånger (35 timmar) – så lång tid tar det att promenera längs KB:s drygt 17 hyllmil av samlingar. (Skillnaden är att promenaden är njutbar hela vägen, ta gärna en tupplur under Star Wars Episodes 1-3.)

En hel uppväxt (17 år) – så lång tid tar det att bläddra tre minuter i var och en av KB:s tre miljoner böcker och tidskrifter. Men det förutsätter bläddring dygnet runt.

År 4160 (när Neptunus har hunnit 13 varv runt jorden) – då skulle KB:s låntagare bli klar med samma uppgift, om vederbörande beställde fram den maximala kvoten på sju böcker per dag och bläddrade i 200 arbetsdagar per år.
Happy Space Vector Pack | designed by BasicShift

Ett steg i taget

Stora samlingar, stora magasin och stora uppdrag erövras ett steg i taget. Men hur många steg tar en bok?

18 steg – så lång är promenaden från bokmagasin till bokhiss för den bok som är uppställd allra närmast i magasinen i Humlegården.

192 steg – så långt måste en medarbetare på KB gå för att nå den bok som är uppställd allra längst bort i magasinen i Humlegården.
Footprints designed by Freepik

 

 

Tack Stefanie Topelius för pitch!

Publicerat i Magasinsfrågor | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Herzogs bokbinderi i Alms bandsamling

Den 17 oktober kl 17:30-19:00 anordnar KB:s vänförening Biblis en bokhistorisk afton om bokbindaren Peder Herzog. Medverkande är Per Dahl, med en nyutkommen biografi om Herzog, och Kristina Lundblad, bokhistoriker och expert på klotband.

Ett urval av KB:s böcker från Herzogs bokbinderi kommer också att visas. De vackra klotbanden är hämtade från specialsamlingen Henrik Alms bandsamling:

Dietrichson, Lorentz, 1834-1917. – Det skönas verld : estetik och konsthistoria med specielt afseende på den bildande konsten. 1, Populär estetik. Läran om det sköna / af L. Dietrichson. – 1870

Nornan : svensk kalender. – 1890

Vintersol : illustrerad kalender. – 1901

Matteson, J. G.. – Jesu profetior : eller vår frälsares och profeternas förutsägelser fullbordade / J. G Matteson. – 1901 – Ny, förbättrad och förstorad upplaga

Linnæa : svenskt poetiskt album. – 1875

Topelius, Zacharias, 1818-1898. – Planeternas skyddslingar : en tids- och karaktersstudie från drottning Kristinas dagar. – 1889

Sätherberg, Herman, 1812-1897. – Blomsterkonungen : bilder ur Linnés lif / af Herman Sätherberg ; [med illustr. af Carl Larsson]. – 1879

Twain, Mark, 1835-1910. – Tom Sawyer och Huckleberry Finns äfventyr / Mark Twain ; öfversättning af Petrus Hedberg. – 1898 – Illustrerad upplaga

Bååth-Holmberg, Cecilia, 1857-1920. – Carl XV som enskild man, konung och konstnär / af Cecilia Bååth-Holmberg. – 1891

En bok om Sverige / utg. af Rich. Bergström och O. A. Stridsberg. – 1893

Björlin, Gustaf, 1845-1922. – Carl X Gustaf : läsning för ung och gammal / af Gustaf Björlin. – 1889

Kerfve, Axel, 1863-1938. – En storstads skuggsidor : sederoman från våra dagars Stockholm / Kurt Lange. – 1904

Du Chaillu, Paul Belloni, 1835-1903.. – Midnattssolens land : sommar- och vinter-resor i Sverige, Lappland, Norge och Norra Finland / af Paul B. Du Chaillu ; bemyndigad öfversättning af Hugo Gumælius. – 1881-1883

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Zola, Émile, 1840-1902. – Blodsoffren : Roman. – 1905

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ivar Arosenius

Foto: Göteborgs konstmuseum / Wikimedia Commons

Idag skulle konstnären Ivar Arosenius fyllt 139 år. Tyvärr dog han dock redan 1909 endast 30 år gammal till följd av blödarsjuka. Arosenius målningar hade ofta fantasi- och sagomotiv. Han målade svenska landskap och midsommarfester där han kunde placera in ett allvarligt mörkklätt självporträtt i det färgglada sommarfirandet. Efter att han blev pappa 1906 blev dottern Eva, Lillan, ett favoritmotiv.

 

 

 

 

Mest känd är Arosenius för bilderboken Kattresan som kom ut 1909, efter författaren bortgång.

Boken handlar om hur Lillan och hennes katt ger sig ut på resa.  På resan möter de diverse djur.  De möter också en ful gubbe.  Till slut träffar de kungen som bjuder på saft och kakor och katten äter tills han spricker. Som tur är kan kungens skräddare sy ihop honom igen.

Kattresan finns digitaliserad.

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , | 2 kommentarer

Knepiga katter

I dagarna kommer musikalen Cats att spelas på Globen. Musikalen bygger på en diktsamling av T.S. Eliot. Eliots två mest kända verk är dels The waste land som är ett tungt domedagsverk dels Old Possums book of practical cats som är en lekfull diktsamling som ofta givits ut riktad till barn.

Originalutgåvan kom ut 1939. Den är inte illustrerad vilket senare utgåvor ofta har varit men det är ändå en vacker liten bok. Den innehåller dikter om ett antal olika katter och deras personligheter och dessutom råd om hur vi bör förhålla oss till dem. Kungliga bibliotekets exemplar av originalutgåvan finns i Dag Hammarskjölds boksamling. Hammarskjöld var en stor bokälskare och i hans samling finns gott om både poesi och barnböcker.

 

 

Eliot var språkekvilibrist så det är ingen lätt sak att försöka översätta hans dikter. Britt G. Hallqvist har dock gjort ett bra jobb och den första svenska utgåvan, De knepiga katternas bok, kom 1949.

The Naming of Cats is a difficult matter,
It isn’t just one of your holiday games;
You may think at first I’m as mad as a hatter
When I tell you, a cat must have THREE DIFFERENT NAMES.

Att ge namn åt en katt, det är knepigt som katten.
Det finns inte många som duger till de´!
Man grubblar sig tokig av grubbel om natten.
ETT namn är för lite. En katt vill ha TRE!

When you notice a cat in profound meditation,
The reason, I tell you, is always the same:
His mind is engaged in a rapt contemplation
Of the thought, of the thought, of the thought of his name:
His ineffable effable
Effanineffable
Deep and inscrutable singular Name.

Och ser ni en kisse som tyst mediterar
och grubblar, försjunken i länstolens famn
då vet vi medsamma på vad han funderar.
Han grundar och blundar – begrundar sitt namn,
sitt nattliga, kattliga, evigt ofattliga,
allra förtegnaste, egnaste namn.

Den första svenska utgåvan är illustrerad av Nicolas Bentley.

         

2009 kom en utgåva illustrerad av Axel Scheffler.

En katt är blyg, en annan käck,
en katt är from, en annan fräck,
en skuttar härs, en annan tvärs
– men alla skildras kan på vers.

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kronblom på Alla soffpotatisars dag

Idag den 29 september är det ”Alla soffpotatisars dag”. Vem som har bestämt detta är obekant, men då passar det ju bra att uppmärksamma seriefiguren Kronblom. Han om någon har gett arbetsskyggheten ett ansikte.

Bild av Johnny Hansson. Licens CC BY-SA 3.0.

Elov Perssons skapelse dök upp första gången i nr 29 av tidskriften Allt för alla från 1927. Han är därmed 90 år då detta skrivs. Vid en sådan ålder är det förstås inte klandervärt att hålla sig till sofflocket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ovan en reklampuff för Kronblom i nr 27 och nedan premiären två nummer senare.

Förutom Kronblom innehöll detta sommarnummer en reseberättelse av Sven Hedin, artiklar om matkultur (”Från Skånes rödgröt till Lapplands renstek”) och tunnelbyggen, många noveller, serier, korsord och en barnavdelning (”Hur man gör en vattenturbin m.m.”).

1930 kom Kronblom som julalbum. Svenska dagbladet var inte imponerade utan skrev den 23/12:
”Men varför har förlaget begått smaklösheten att utgiva ‘Kronblom’ som barnens stora julkalender? ‘Kronblom’ är enbart ful utan några av humorns förskönande drag och ofta rå både i ord och gärning. Han är en dålig imitation av de i Amerika populära seriefigurerna och borde absolut inte få sättas i händerna på barnungar.”

1935 kom albumet Kronblom gör så gott han kan. På KB har vi också en norsk utgåva, men den heter Kalle fra Uddevalle. I Norge gick serien i tidskriften Ude & Hjemme.

Kronblom är svår att förhålla sig till. Är han en sund överlevnadskonstnär eller leder hans livsfilosofi oss alla i fördärvet?

Jag har inte tid att fundera närmare på det, jag måste arbeta.

PS.
Interiören i översta bilden är från Wadköping i Örebro. 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Författaren som har Det: Grattis Stephen King 70 år!

Scener ur Stephen Kings filmer har skrämt sig fast i mångas minnen. Men hur står det till med böckerna — kommer vi ihåg dem, hur otäcka är omslagen? Idag när Stephen King fyller 70 och ”Det” har gått på bio en vecka minns vi några av skräckmästarens filmatiserade böcker.

På KB bevarar vi bokens originalutförande därför sparar vi även förvaringsboxarna från förlagen. Här den första svenska utgåvan av ”Det” från 1987. I två volymer.

Gissar att Stephen King bidragit till vissa fobier, clownfobi till exempel. ”The Shining” har gjort starkast intryck på mig, eller rättare sagt skrämt mig mest och fått mig att utveckla en lätt fobi för hotellkorridorer. Scenen när Danny Torrance cyklar genom de ödsliga korridorerna på The Overlook Hotel är episkt gastkramande. Cykelturen går över heltäckningsmattan med grafiskt färgstarkt mönster och genom korridorer med snälla blåblommiga tapeter men vad lurar bakom nästa hörn och vad finns bakom de stängda hotellrumsdörrarna? Hela tiden förstår man att det är en tidsfråga innan något riktigt fasansfullt sker. När Danny stöter ihop med tvillingarna i blå klänningar har hjärtat varit nere i halsgropen och gnisslat i takt med tramporna på Dannys lådbilsliknande cykel en bra stund, och det blir inte bättre. Än. Det var mitt otäckaste Stephen King-minne, vilket är ditt?

 

Om du inte minns din Stephen King ger vi dig möjlighet att blicka tillbaka. KB har förstås alla svenska utgåvor. Men här kollar vi in  den första och den senaste svenska utgåvan av några titlar för att se hur designen förändrats med tiden. Och visst skiljer sig 80-talets formspråk en del från dagens?

 

”Det”

1988 Legenda

2017 Albert Bonniers förlag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Lida”

1988 Bra böcker

2015 Bonnier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Carrie”

1980 Askild & Kärnekull

2011 Bra böcker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”The Shining”

1983 Askild & Kärnekull

2014 Bonnier pocket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Jurtjyrkogården”

1984 Bra böcker

2015 Bonnier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Visste du att Stephen King:

  • Fick sin debutroman Carrie refuserad 15 gånger innan den gavs ut.
  • Ibland skriver under pseudonymen Richard Bachman.
  • Citerar både Neil Young och Bruce Springsteen i förordet till ”Det”. Springsteens ”Born down in a dead man’s town” från ”Born in the U.S.A”. Och ”Out of the blue and into the black” från Youngs ”My My Hey Hey (Out of the blue)”. Boken dedikerar han till sin fru, mor och sina tre barn.

Här kan du läsa om andra otäckheter vi bloggat om:

Odjur eller bäver?

Halloween med topp fem i skräck från KB:s magasin.

Månadens skadade bok nummer 10.

 

 

 

Publicerat i Pliktflöde, Samlingar | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Kungliga bokbindare: Hans Christopher Richter

Richter föddes 1756 i Åbo. Han var son till en garvare så han fick med sig kunskap om skinn hemifrån. Han gick i lära i Åbo men verkade sedan många år i S:t Petersburg innan han flyttade till Stockholm. Han fick dispens från att göra mästarprov när han kom till Stockholm där han sedan fick en framgångsrik karriär.

Signerat band

Det kan vara svårt att avgöra vem som har gjort ett band eftersom de oftast inte är märkta men det här exemplaret av andra delen av Linköpings bibliotheks handlingar som trycktes hos D.G. Björn i Linköping 1795 är faktiskt märkt.

Den har ett rött helskinnband av getskinn med en tunn spetsmönstrad ram på främre och bakre pärmen. På ryggen är den mönstrad med en fågel, en vas, en orm, en korg med blommor samt ett grönt titelfält.

 

 

 

 

På insidan av den främre pärmen finns en märkning som säger Inbund: hos Rickter. Rudbeck beskriver i Svenska bokband under nyare tiden detta som Hans Christopher Richters stämpel. Här ser vi också inre denteller med à la grecquemönster. Inre denteller är en mönstrad bård på insidan av pärmen på formeringarna, dvs den del av pärmen som skjuter ut utanför bokblocket.

Etruskisk stil

Mönster med figurer som fåglar och vaser återkommer hos Richter. Ett annat exempel är bandet till Predikningar och skrifte-tal av Carl Gustaf Ekmanson. Det är ett brunt marmorerat helskinnband, kalvskinn, med vacker guldtryckt dekor på både rygg och pärmar. Det kallas  ibland etruskisk stil när man har en sådan här  dekoration på kalvskinnsband som man marmorerat med hjälp av syra.

Gustaf IV Adolfs monogram av sammanställda ornerade G och A under kunglig krona är blindpressad på främre pärmen. Det är en diskret ganska liten och blindpressad stämpel på ett i övrigt rikt dekorerat band. Om man tittar noga på monogrammet kan man ana lite glitter. Det känns underligt att det inte skulle vara förgyllt när resten av bandet är så rikligt gulddekorerat. Kanske har någon skrapat bort förgyllningen. Kanske efter statskuppen där Gustav IV Adolf blev avsatt.

Grönt skinn

Kalvskinnband som ovan kunde ofta få behålla sin bruna färg men mönstras på andra sätt som marmorering. Getskinnbanden däremot färgades ofta i starka färger. Rött var vanligt men det kunde också vara grönt, gult eller blått. I The whole art of bookbinding beskrivs hur man färgar skinn grönt. Man använder sig av ett färgämne som heter verdegrease och görs av koppar. Det såldes i kakor som sedan löstes upp i vitvinsvinäger. Man börjar med att skölja skinnet med utspädd pottaska och färgar det sedan tre gånger med den gröna vätskan.

Ett exempel på ett grönt helskinnband av get från Richters verkstad är Skördarne av Joh. Gab. Oxenstierna. Den är tryckt hos Johan Pehr Lindh 1796. Den är dekorerad med en något tillplattad à la grecqueram på främre pärmen omgiven av girlanger. På ryggen har den ett mönster med fontän, vas och fågel.

Färgen har blekts betydligt på ryggen på det här bandet. På främre och bakre pärmen är färgen dock strålande. Boken har förmodligen stått i en hylla där omgivande böcker skyddat sidorna men ryggen utsatts för olämpligt ljus.

Palmblad på kalvskinn

The family expositor or a paraphrase and version of the New Testament är ett verk i två band som har bundits i brunt kalvskinn. På de här banden har man behandlat skinnet för att åstadkomma olika bruna nyanser i ljusare och mörkare fält. Bokbindaren har arbetat i nivåer så bandet har upphöjda partier. Banden är dekorerade med ramar av palmettbårder både i blindtryck och guldtryck. Palmett är en diminutivform av palm och mönstret föreställer stiliserade palmblad. De svenska palmetterna hade ofta fem uppåtriktade blad över en triangelform.

Ryggarna är översållade med guldtryckt dekor på fält i olika nyanser av brunt. Titeln är guldtryckt på gröna titelfält.

En snygg detalj tycker jag är hur de mönstrade inre dentellerna matchar den yttersta ramen på främre och bakre pärmen.

Man kan tycka att det här bandet är lite för mycket. Jag har funderat en hel del vem det kan vara avsett för. Det har ingen ägarmärkning men det behöver inte betyda att den inte beställts av någon som ville ha just ett sådant här utseende. Men det förekom också att bokbindare köpte inlagor och band in och sålde direkt. Det handlade då ofta om religiös litteratur, biblar, psalmböcker och kalendrar som användes för husbehov. I det här fallet är det fråga om nya testamentet bearbetad för familjebruk så det skulle ju kunna passa. Fast den är på engelska och bandet är mycket på­kostat så den är inte för vem som helst. Jag funderar på om bandet kan vara avsett som en provbok för att visa upp de stilar och tekniker man hade att erbjuda på verkstaden.

Förgyllda och målade snitt

Ett betydligt modestare band finner vi på den här bibeln som är tryckt hos Samuel Rumstedt i Stockholm 1813. Det är ett rött skinnband med gulddekor och på ryggen hittar vi Oskar I:s monogram. Längst upp på ryggen ser vi en vanlig pärmskada som uppstår om man tar ut böckerna från hyllan genom att ta tag i ryggens övre del.

Liksom de övriga böckerna som beskrivs i det här inlägget har den här förgyllda snitt. Förutom det dekorativa har förgyllningen också en praktisk effekt då det skyddar snitten mot damm och är lätta att torka av. Det är därför förgyllning av övre snittet är det vanligaste. Det är ju ovanifrån damm söker sig in i boken. Om de övriga snitten också är förgyllda är det främst av dekorativa skäl.

Det speciella med den här boken är att om man vinklar boken lite framträder ett målat motiv på framsnittet. Här kan du läsa mer om framsnittsmålningar.

Källor:

Hedberg, Arvid. Stockholms bokbindare 1460-1880: anteckningar. Bd 2, Tiden från omkring 1700 till 1880. Stockholm, 1960.

Lindberg, Sten G. Mästarband. Stockholm: Bokbindarmästarefören. 1980.

Rudbeck, Johannes. Svenska bokband under nyare tiden: bidrag till svensk bokbinderi­historia. 2, 1718-1809. Stockholm: Fören. för bokhandtverk, 1913.

Sinclair, Hugh. The whole art of book­binding: The whole process of marbling paper. Austin, Tex.: W. Thomas Taylor, 1987.

Sjögren, Arthur & Rudbeck, Johannes. Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken in­klusive dedikations- och donationsexlibris: med över 900 avbildningar. Stockholm: Lagerström, 1915.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Vem var den skyldige? – Agatha Christie i KB

Vem var den skyldige?, Den hemlighetsfulle motståndaren och Hur gåtan löstes är namnen på de allra första Agatha Christie-mysterierna att bli översatta till svenska på 1920-talet.

Giftmord och knivar, barnramsor och engelska byar, en knivskarp äldre dam och en belgare med vaxad mustasch. Där har vi några av huvudingredienserna i Christies deckare. Boktitlarna talar om mord, död, cyankalium och stryknin, om hemligheter och skuld, om exotiska platser och om kärnan i varje detektivhistoria – vem, vad och varför.

Idag är det Agatha Christies födelsedag (hon skulle ha fyllt 127). Vi firar med en bildkavalkad från KB:s gamla boksamling med tryck till och med 1955 – Poirots och Miss Marples tid.

 

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kungliga bokbindare: Fredrik Wilhelm Statlander

Fredrik Wilhelm (1756-1832) var son till Melcher Didrich Statlander som var en framstående bokbindare i Stockholm. Han lärde hos sin pappa och blev mästare 1780. Då han kom från en bokbindarfamilj finns det en hel del böcker hos oss på KB som är bundna av Statlandare. När man ska försöka bestämma vem som gjort ett band är det en faktor att ta hänsyn till att det fanns nära släktband mellan många bokbindare. Stämplar kunde ärvas och lånas ut och kanske samarbetade man mellan verkstäderna.

Ett bokverk vars band attribueras till Fredrik Wilhelm Statlander är det här fina exemplaret av Lexicon latino-svecanum. Böckerna är tryckta i Uppsala hos akademiboktryckaren Joh. Edman, 1790. De har rött helskinnband av getskinn.  På ryggen har de guldtryckt titel på två gröna titelfält och ett guldtryckt blommönster.

Bården på främre pärmen är i flera olika mönster och det finns tre kronor i varje hörn.

Det finns ett ägarmärke för Gustav Adolf på främre pärmen sammanställt av en pärm­stämpel i form av ett monogram, G och A under en furstlig krona. Den är omgiven av tre kronor. Samma på bakre pärmen. Att kronan inte är kunglig tyder på att boken bundits innan han blev krönt. Det finns en dedikation i boken från tryckaren till kronprinsen vilket skulle kunna inne­bära att bandet är från samma år som trycket och gjorts för att vara en ståndsmässig present.

Ett annat praktverk är bandet till L’homme des champs, ou Les géorgiques françoises. Boken är tryckt i Strasbourg 1802. Den har ett rött helskinnband av get. Ryggen är slät och fast och har en guldtryckt titel på ett grönt titelfält och guldtryckt medaljongdekor. Den främre pärmen har en bård med akantusspiraler och en pärmstämpel för Carl XIII:s bibliotek på Rosersberg. Akantusspiraler är ett bladornament döpt efter växten med samma namn. Löv av det här utseendet användes ofta vid illuminering av manuskript. Det an­vändes också av grekiska och romerska skulptörer så mönstret togs i nyklassicistisk anda upp av bokbindare.

Här har vi Kongl. krigs vettenskaps akademiens handlingar år 1807. Den är tryckt i Stockholm hos Carl Delén 1808. Det är ett helskinnband av get som har färgats blått vilket är lite mer ovanligt. Den vanligaste färgen på de färgade skinnbanden är rött.

En triglyf- & metopbård ramar in främre och bakre pärmen. Den är inspirerad av en dorisk fris som är en arkitektonisk utsmyckning som består av tredelade plattor, triglyfer, avdelade av fyrkantiga plattor, metoper.

På främre och bakre pärmen finns pärmstämplar, ett krönt spegelmonogram som består av två mönstrade motställda C med XIII i mitten under en kunglig krona. Eftersom det är en kunglig krona är bandet troligen från tidigast 1809 eftersom det var då Carl XIII blev kung.

Källor:

Hedberg, Arvid. Stockholms bokbindare 1460-1880: anteckningar. Bd 2, Tiden från omkring 1700 till 1880. Stockholm, 1960.

Lindberg, Sten G. Mästarband. Stockholm: Bokbindarmästarefören. 1980.

Rudbeck, Johannes. Svenska bokband under nyare tiden: bidrag till svensk bokbinderi­historia. 2, 1718-1809. Stockholm: Fören. för bokhandtverk, 1913.

Sjögren, Arthur & Rudbeck, Johannes. Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken in­klusive dedikations- och donationsexlibris: med över 900 avbildningar. Stockholm: Lagerström, 1915.

Publicerat i Bokhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Alger i raritetssamlingen

Visste du att alger kan bli till skön, om än skör konst?

I KB:s svenska raritetssamling finns en sällsynt samling av alger, skördade och pressade för nästan 150 år sedan. Algerna är fästa i en till det yttre oansenlig (alg-)grön bok som bär titeln ”Typ-samling af Skandinaviens alger innehållande 100 arter”. Den är utgiven av Sophia Åkermark i Göteborg 1870.

100 arter finns i boken, men några är så sköra att de smulats sönder eller fallit bort.

Ett exemplar av boken finns tillgängligt digitalt på Bohusläns museum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Algerna är numrerade och presenteras med namn och förekomst, geografisk och tidsmässig: ”1. Odonthalia. I hafvet. Bohuslän. Apr.”

Och de är vackra! Färgerna kan fortfarande skönjas i flera exemplar och formerna är minst sagt varierande. Från flikigt vasst, till mjuka molnformationer och spinkiga snören. En del alger är nästan genomskinliga medan andra har kraftigare delar. Arrangemangen av de pressade algerna på bokens sidor bildar fantasifulla levande formationer, ändå var det 150 år sedan just dessa alger svävade fritt i havet…

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar