Glad midsommar med en blomma från Harry Martinson

I KB: s enorma samlingar upptäcker man ofta mer än det man letar efter i stunden. Ett format som sticker ut, ett typsnitt som skiljer sig från mängden och pockar på uppmärksamhet eller en författare som lockar lite extra. Nyligen när jag sökte en bok fann jag en blomma. Och inte vilken blomma som helst utan en som Harry Martinson tecknat på försättsbladet till sin diktsamling Cikada från 1953.

Blomman gjorde mig glad och lite uppspelt. Men överraskar inte kollegan Jan Ottosson som köper in böcker från antikvariat för att komplettera luckor i KB:s samlingar och som jag träffar i magasin när jag upptäcker Cikada i raritetssamlingen. Jan berättar att blomman är en rätt så vanlig syn i en bok av Harry Martinson och pekar mot andra samlingar i magasin där Martinson-blommor går att hitta. Två av dessa har du tidigare kunnat bekanta dig med när vi bloggade om förstaupplagan av Aniara.

Det här exemplaret av Cikada är från KB:s svenska raritetssamling och är en bibliofilutgåva –  som förutom blomma och dedikation – innehåller dikten Elegi som aldrig tidigare publicerats och dessutom en reproduktion av en teckning som Harry Martinson själv ritat.

Bilden är nära förknippad med Sven X:et Erixons fresk Liv död liv i Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården.  Detta vet vi tack vare att en före detta kollega omsorgsfullt skrivit ned alla detaljer på ett ark som följer med boken. Till och med uppgiften om att boken är ”tryckt på antikrandigt papper från Grycksbo pappersbruk” finns med.Om bilden kan du läsa mer i böckerna Harry Martinson: Myter. Målningar. Motiv och i Harry Martinson i målarnas mitt: penna, pensel, palett. 

I Cikada gestaltar Harry Martinson sin oro för framtiden och hur människan kommer ta hand om naturen och handskas med atombomber. Historien slutar med att jorden går under i ett kärnvapenkrig. Samtidigt registrerar ett rymdskepp allt från sin sfär. Visst låter historien bekant. Många tankar Martinson lyfter här går nämligen igen i rymdeposet Aniara tre år senare. Slutet på Cikada – Sången om Doris och Mima – kom dessutom att bli de 29 första sångerna i Aniara. Cikadan är en ovanlig insekt i Sverige men lär vara det första ljud som hörts efter bomben fallit i Hiroshima.

1974 tilldelas Harry Martinson Nobelpriset i litteratur ”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos”. Priset delade han detta år med Eyvind Johnson.  1978 tar Harry Martinson sitt liv på Karolinska sjukhuset i Solna.

Med sju sorters blommor under kudden på midsommarnatten drömmer du om framtida kärlekar. Här nöjer vi oss med en blomma men drömmer sött om rariteter, dedikationer, vackra böcker och annat kul att blogga om i framtiden. Glad midsommar!

Avslutningsvis också en bok av Harry Martinson med tydlig koppling till midsommar Midsommardalen utgiven 1938. Mer om den kan du läsa här.


 

 

 

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Bokägarmärken och maskrosor

Här på Kungliga biblioteket har vi gott om böcker som ägts av kungligheter. Dessa har ofta låtit märka sina böcker på utsidan av bandet med ett pärmexlibris.  Men hur ska man veta vilken kung som använt vilket exlibris? Jo, man vänder sig till den utmärkta boken Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken från 1915. Här har författaren Arthur Sjögren samlat ägarmärken från Vasaätten och framåt.

Arthur Sjögren, 1874-1951, var bokhistoriker med exlibris som expertområde. Han har skrivit flera böcker om ämnet och gav under åren 1911 och 1917 ut tidskriften Svensk exlibris-tidskrift.

Intresset för bokhistoria och exlibris kom via hans arbete som illustratör. Han har bland annat illustrerat Antibarbarus som av en mina kollegor utsetts till Strindbergs vackraste bok. Ett annat exempel på hans illustrationskonst kan man se i ett nytryck från 1912 av Kellgrens drama Gustaf Wasa.

    

Han illustrerade en barnbok, Djur : bilderbok för snälla barn, med texter av Anna Maria Roos. Bland de vanliga svenska djuren som kanin och räv har han även tecknat några lite mer exotiska.

       

Sjögren var poet, konstnär och bokhistoriker i samma person. Han har gett ut en skönlitterär bok där han själv skrivit texterna. Det är en liten fin diktbok som heter Maskros utgiven 1900. En bok som illustrerar ångesten hos vårens förgänglighet.

Vi har den här boken i ett vackert lila helskinnband (get) med gulddekor gjort av bokbindare Sven Wiklander 1961. Den ligger i bladmönstrad kapsel av papp med skinnkant.

repro: Kungliga biblioteket

Man kan läsa mer om Artur Sjögren i Nordisk familjebok.

 

 

Publicerat i Bokhistoria | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Alfabetiska tvillingar

Vid en första anblick ser de ut att vara kopior av varandra. Samma bokstav, storlek och motiv. Flera sidor skiljer dem åt och det går inte att på något sätt lägga bilderna bredvid varandra för att jämföra dem. Vi antar att anfangerna är identiska, förmodligen tryckta från samma träblock, hur skulle vi möjligen kunna anta något annat? Äsch, dags att koncentrerar sig på att läsa texten istället! Men ibland följer en känsla med oss när vi läser vidare. Känslan av att någonting inte står riktigt rätt till.

 

”The eyes are not responsible when the mind does the seeing” – Publilius Syrus

 

Anfangens uppgifter är flera, men i första hand förmedlar den en bokstav, vilket är vad vi söker efter när vi läser. Den är också en markör för början av ett nytt stycke eller kapitel. Slutligen är den en bild som antingen knyter an till textens innehåll eller så gör den inte det (vilket ibland kan ge upphov till något komiska missmatchningar). Scenen som utspelar sig i anfangen sker för det mesta bakom bokstaven, vilket skvallrar om dess underordnade funktion i förhållande till texten. Det är mot denna bakgrund inte konstigt att vi gör antaganden som rationaliserar vår läsning. Liknande bilder som fyller funktionen att förmedla en bokstav antas vara lika, ögonen söker efter det som hjärnan efterfrågar.

 

Anfang Bokstaven H Anfang Bokstaven H

Här ser vi samma motiv utförda i två olika stilar, en ljus och en mörk avbildning. Bokstäverna lutar svagt åt vänster och de florala detaljerna i bakgrunden följer varandra utan undantag. Båda anfangerna hittas i Tomus quartus … Martini Lutheri doctoris theologiæ (1552).

 

Anfang Bokstaven S Anfang Bokstaven S

Även här har vi samma motiv men i två olika tappningar. Om vi förbiser kvalitén på själva trycket kan vi urskilja ett par väsentliga skillnader. Repet (eller remmen) runt personen till vänster i bild har arbetats om till vad som antingen kan vara en grövre tross eller ett pärlband. Tittar vi närmare på hornet ser vi att skuggningen är utförd på motsatta sidor och baksidan av foten har fått en märklig skuggning som skär emot de kritvita tårna, medan ljussättningen i övriga områden är någorlunda lika. Båda anfangerna är hämtade ur Erasmus Novum Testamentum omne (1519). 

 

Vi befinner oss en bra bit från de digitala tryckteknikerna och den exakta kopian när vi granskar anfangerna från boktryckeriet mellan 1400-, och 1700-talet. Hur en anfang kommer att se ut efter genomförd tryckning beror på en mängd olika faktorer. Vilken typ av bläck och hur mycket som används, papperets egenskaper och kraften i tryckpressen för att nämna några. Träblocken slets kontinuerligt eller kunde i värsta fall skadas. Varje träblock skars för hand, kanske av olika personer vid olika tidpunkter. Listan kan göras lång över varför vi inte ska förvänta oss att två bilder ska se lika ut, ändå är det så lätt att förhastat och felaktigt anta att de olika bilderna är kopior av varandra.

 

Anfang bokstaven C Anfang bokstaven C

Bokstäverna, harens position och formen på kvisten bygger upp strukturen som man minns, skillnaderna hittar man först i detaljerna. Kvistarna har till exempel olika sorters blad, initialen till vänster har dessutom blommor. Nära skjuter ingen hare? Anfangen till vänster är hämtad ur Historiarum Indicarum libri XVI (1589) och den till höger ur Regneri De Graafs Opera Omnia från 1678.

 

Anfang Bokstaven I Anfang Bokstaven I

Med eller utan sköld och vingar? Keruberna brukar kunna ha en hel del för sig bakom bokstäverna i träsnitten. Dessa initialer ser å ena sidan mycket olika ut, men har å andra sidan mycket gemensamt i sitt bildspråk. Vi måste också nämna värjorna som på ett effektivt sätt använts för att censurera olämpliga kroppsdelar. Anfangen till höger ingår trots allt i det femte bandet Martin Luthers samlade skrifter.

 

Till saken hör att anfangerna i regel är förhållandevis små. Bilderna som presenteras här mäter mellan 1 x 1 cm upp till 3 x 3 cm, vilket gör att små detaljer som löv eller ögon ibland ryms på mindre än en millimeter i tryck. Eftersom vi här syftar till att jämföra just motiven har vi därför fotat av dem i förstoring samt gett varje tvillingpar samma visningsmått. I en digital miljö kan vi enkelt lägga dem sida vid sida, eller ovanpå varandra för att se hur väl strukturen i bilderna stämmer överens.

 

Anfang Bokstaven L Anfang Bokstaven L

De två L som visas ovan är av olika mått och stil men återger samma scen; En kvinna vars armar övergår i grenar med löv. Troligtvis är det nymfen Daphne som avbildas i sitt sista försök att undgå Apollons kärlek (sedan han blivit träffad av Amors pilar). Att de två bilderna är så pass lika varandra är knappast märkligt, inom konsten är det inte ovanligt att se Daphne inta den stela positionen där hon sträcker sina händer mot skyn och förvandlas till ett lagerträd. Man kan tycka att det borde ha varit tillräckligt för Apollon att förstå att hon inte var intresserad, men han fortsatte ändå tröstlöst att älska henne. Anfangerna är hämtade ur Facetiarum exemplorumque libri (1559).

 

Anfang Bokstaven P Anfang Bokstaven P

Bokstaven P, glorian, sittande position och en uppslagen bok. Tittar man på kläderna finner man att de är väldigt lika mellan bilderna. Kläderna bärs dock av två olika personer och dessa framhäver varsin symbol för sin auktoritet; nyckeln och svärdet. Dessa två anfanger förekommer i Martin Luthers Tomus Sextus (1561).

 

Anfang Bokstaven Q Anfang Bokstaven Q

Q:et till vänster är hämtat ur Commentationem Luculentam De Differentia Nexus Rerum Sapientis Et Fatalis Necessitatis (1737) och Q:et till höger från Thesaurus eruditionis scholasticae (1696). Först och främst får man beundra den spektakulära scen som bokstaven ramar in. När så har gjorts kan man börja granska det ögonbryn som fågeln till vänster har fått och andra små detaljer som skiljer dem åt. 

 

Till sist visar upp ett exempel där vi har behållit de ursprungliga proportionerna. Anfangerna har fotograferats i skala 2:1 (600 dpi), båda är tryckta i svart bläck men den ena har vi ändrat färg på till röd för att enklare kunna jämföra dem. Klicka gärna på kollaget nedan för att se dem i ytterligare förstoring!

 

Anfangen till vänster är hämtad från Commentationem Luculentam De Differentia Nexus Rerum Sapientis Et Fatalis Necessitatis (1737)och anfangen till höger från Commentatio Succincta Ad Institutiones Justinianeas (1736).


Vill du titta på fler anfanger? Läs våra andra inlägg som behandlar ämnet:

 

Publicerat i Bokhistoria, Typografi | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hellsingska giftpinnar på stranden

Nittioåtta år skulle Lennart Hellsing ha fyllt idag om han hade fått leva. Han dog dock redan för två år sedan. Han debuterade 1945 och hans sista bok kom ut 2014 så han hade en verksam period på 69 år. Hans böcker finns förstås på KB. Utöver alla sina egna böcker var han också en flitig översättare. Lennart är mest känd för sina barnböcker men han skrev också för vuxna. Dagens text handlar om en liten poesibok som heter Strandbok som kom ut första gången 1964. Boken består av 36 fyrradiga dikter på hexameter och den är illustrerad av Fritz Sjöström. Originalutgåvan är en ganska oansenlig, men fin, liten sandfärgad bok med vad som ser ut som lite klotter på framsidan.

        

Redan när boken först gavs ut ville författaren utge den i form av cigaretter. Han ville kunna öppna en ask och bjuda på en dikt. Inget förlag nappade på idén så det dröjde till 2006 innan den förverkligades. Då framställde förläggare Nisse Larsson på Nisses böcker cigarettpaket med vardera 18 hoprullade dikter. Askarna är kompletta med varningstext ”Hexameter kan påverka rytmsinnet”, ”Även en liten dos poesi kan orsaka eufori”.

repro: Kungliga biblioteket

En gång bodde jag på samma hotell som Lennart i Bologna. Flera gånger såg jag honom stå utanför hotellet med en cigarett i handen men jag vågade aldrig gå fram och prata med honom. Kanske hade han bjudit på en cigarett eller en dikt.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Maria Lang och Gustaf Fröding möts i liljekonvaljedungen

Liljekonvaljen är inte bara vanlig i buketten till mor sista söndagen i maj utan blomman som förenar ond bråd död med vemodig värmländsk poesi. I alla fall när Maria Lang uppkallar sin pusseldeckare Kung Liljekonvalje av dungen efter Gustaf Frödings dikt med samma namn.

Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket  Omslag av Walter Nordgren (1927-1964), värmländsk konstnär och illustratör som formgivit flera omslag till Maria Langs böcker.

”Att älska för mycket förslappar själen” är  betydelsen av liljekonvalj på blomsterspråket. Fröding älskade själen slapp och spröd och den olyckliga kärlekens förgörande kraft är närvarande i Maria Langs pusseldeckare. Men det är framför allt liljekonvaljen som förenar de båda författarna här och den blomma Maria Lang placerar i sin roman. En ung kvinna kliver in i blomsterbutiken för att välja brudbukett men försvinner spårlöst och påträffas senare mördad i vårnatten med en bukett färska liljekonvaljer mellan sina knutna händer. Kung Liljekonvalje av dungen är Maria Langs nionde bok (1957). Deckarens titel är hämtad från Gustaf Frödings dikt Kung Liljekonvalje av dungen som är den fjärde och avslutande i diktsviten Strövtåg i hembygden från diktsamlingen Stänk och flikar (1896).

 

 

 

 

Strövtåg i hembygden innehåller flera klassiska Frödingrader som ”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön” och ”Här är dungen där göken gol”. Det är en vemodig dikt som tar avstamp i melodiska sommarskildringar, skönheten och ”skogsvindsackorden” men slutar i en likvaka i liljekonvaljedungen. Läsaren tas med in i trollskogen, in i vilsenheten och till prinesessan Liljekonvaljemös bår. Strövtåg i hembygden är en sorgesång över den tid som flytt och redogör för hur en hemvändare förskräckt upptäcker att barndomshemmet är skändat och bränt. Berättarjaget låter minnet svepa nostalgiskt över trakten där hen växt upp. Överallt svävar sorgen över en död far. Hela dikten kan du läsa här. Mando Diao tolkade Strövtåg i hembygden på skivan Infruset 2012.

I Stänk och flikar publicerades också En morgondröm för första gången. Dikten som orsakade en massa rabalder och som Fröding åtalades för på grund av dess erotiska frispråkighet. Det kan du läsa mer om i ett tidigare blogginlägg.

Erik Axel Karlfeldt avslutade sitt tal vid Gustaf Frödings begravning med att läsa sista versen ur Kung Liljekonvalje av dungen.

Liljekonvaljen blev framröstad som vackraste växt av Forskning och framstegs läsare 2008.

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Liljekonvaljen – en bukett med bett till mors dag

Liljekonvalj. Lösa blad ur praktverket Svensk botanik, 1802-1843. Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket

Finns det något rarare till Mors dag än en bukett liljekonvalj? Men pass på, växten är giftig! I praktverket Svensk botanik, som utgavs av J.W. Palmstruch och C.W. Venus i början av 1800-talet, står att läsa att doften av Convallaria Majalis ”i täppta rum kunna förorsaka hufvudvärk, yrsel och svindel” och att smaken är ”bäsk, skarp och äcklig”. Sidorna med text och bilder, varav en handkolorerad variant, är hämtade ur ett obundet exemplar av Svensk botanik från samlingen Hedbergs bokbinderi.

Palmstruch, Johan Wilhelm & Venus, Carl Wilhelm Fröberg (red.), Svensk botanik, Stockholm, 1802-1843

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Vårångest med Lagerkvist

Idag är det Pär Lagerkvists födelsedag. Född i den ljuvaste tiden på året kom han att bli en av våra främsta skildrare av ångest. Vi har förstås alla hans verk i våra samlingar och flera av dem i lite extra fina band.

Bödeln är en antinazistisk roman från 1933.  Utgåvan nedan från 1968 är illustrerad av Staffan Hallström. Bandet är utfört av Herbert Lindgren 1974. Det är ett svart helskinnband (kalv) med applikationer i oasis (getskinn) samt guldtryck.  Dödens ängel med en soldathjälm på kraniet breder ut sina svarta vingar framför en mörkgrön himmel. I bakgrunden korsas himlen av en vit raket.

Poesiboken Ångest som kom ut 1916 är kanske den mest kända av hans böcker och den som har placerat honom i facket ångestskildrare. Här har vi den i ett halvfranskt band utfört av Edith Welinder. Pärmen består av mönstrat överdragspapper och den har rygg och hörn i skinn.

                 

Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En blågul Sherlock Holmes

En svensk mästerdetektiv med samma verkshöjd som Sherlock Holmes – finns en sådan? Ture Sventon kanske? Jo, men även Fred Hellington.  

Idag har vi öppnat det bortglömdas kammare och letat fram det mest obskyra vi kunde hitta. För 100 år sedan satt mästerdetektiven Fred Hellington på sitt kontor på Torsgatan i Stockholm och tog emot klienter. De ca 30 böckerna om honom hade Robinson Wilkins som författare, men det var en pseudonym.

Till vänster kopian från 1915 och till höger originalet från 1902.

I verkligheten var det Harald Johnsson (1886-1936) som skrev dem. Han skrev andra slags böcker (se Libris-bestånd)  också och översatte alltifrån Mark Twain till Tarzan. Hans fru Karin var även hon författare och översättare.

Hellington var en kopia av Sherlock Holmes, en bohemiskt geni som alltid hade rätt. Den första boken ”Det svarta strecket” kom 1915 och sedan skrev Johnsson nästan alla Hellington-böcker på fyra år. Det gick undan! Bokförlaget Dahlgren & co annonserade ut att en halv miljon exemplar hade sålts. De kostade dock bara 25 öre. Johnsson hade bra känsla för säljande titlar eller vad sägs om ”De tre ormögonen”, ”Doktor Bertrams två hjärtan”, ”Handen med sju fingrar” och ”Den döda hämnerskan”?

Två utgåvor från 1916.

Billiga böcker från förlaget Dahlbergs.

 

 

 

 

 

 

Om Johnsson var 25 öres-deckarnas kung så var det bara för en kort stund. Efter sin död 1936 har han fallit i total glömska och böckerna finns knappt att hitta på antikvariat heller. KB har en samling av Karin och Harald Johnsons efterlämnade papper i handskriftssamlingen, men det mesta är brev, bilder och manuskript från Karins författarskap. Av Harald finns manuskript till de böckerna utanför deckargenren, lika bortglömda de också.

”Tom Teges pekfinger” (1915) och ”De ovala ringarna” (1916). Okänd illustratör till samtliga exempel i detta inlägg.

De bortglömda böckerna finns förstås på KB. ”Det svarta strecket”, den första boken i serien från 1915, har faktiskt digitaliserats så du kan alltså ladda ned den som pdf och läsa själv. Det tar inte lång tid att läsa klart denna utpressningshistoria som utspelas i London. I den första boken bodde Fred Hellington nämligen där. En rik man plågas av något skumt i hans förflutna. Den som har läst Conan Doyles ”En studie i rött”, ”De fyras tecken” eller novellen ”De dansande figurerna” kommer att känna igen sig.

 

 

 

PS.
KB har tjänsten eBooks on demand (EOD) som är ett europeiskt samarbete. Dessa digitaliseringar, och andra som KB har gjort, hittar du på sidan www.kb.se/samlingarna/Digitaliserat/. ”Det svarta strecket” är en sådan digitalisering.


Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Henk Rispens femtiotalsband — säkert i en bokhylla nära dig

Foto:Istvàn Borbàs/Kungliga biblioteket

Foto: Istvàn Borbàs/Kungliga biblioteket

Gör dig redo för retro och igenkännandets glädje. Eller gör nya upptäckter i bokband med sval femtiotalsdesign. Holländaren Henk Rispens (1926-2004) bokband känner du troligen igen – även om inte formgivarens namn låter bekant.

Böckerna är vanliga eftersom Rispens formgav omslag till populära serier från stora förlag och bokklubbar på 50-talet. KB har en samling av Rispens skönlitterära folkböcker. Här kikar vi närmare på tre band ur samlingen. Inspirerade av vårens färger och aktiviteter lyfter vi fram band som går ton i ton med björkarnas färg i maj, ett band med cyklar som manar till våriga turer och skymningspoesi inbäddad i gröna ränder. Banden visade vi även under Kulturnatten den 29 april tillsammans med andra band på temat vårkänslor.

Moll Flanders här i band som påminner om björkarna i maj

Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket

Band med färg som björkarnas löv i maj bäddar varsamt in Daniel Defoes Moll Flanders. Här i en utgåva från 1960. Mönstret utfört i gouache finns också i en röd och blå variant.

Moll Flanders lär vara en av Englands och världslitteraturens skickligaste och mest beryktade tjuvar och boken en detaljerad skildring av det fattiga London i början av 1700-talet.

Defoe, Daniel, Moll Flanders, [Ny utg.], Folket i bild, Stockholm, 1960

 

 Svängis Johanssons biografi Hjulminnen inspirerar till cykelturer i vår

Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket

Få upp farten på cykel med hjälp av piggt tussilagogula Hjulminnen. Bokens design i samklang med innehållet. Sven Svängis Johansson är en av Sveriges populäraste tävlingscyklister genom tiderna och Hjulminnen är hans memoarer. Det här är förstaupplagan som ingår i serien Bonniers folkbibliotek 1957.

Johansson, Sven, Hjulminnen, Bonnier, Stockholm, 1957

Möt vårnatten med poesi i antologin Skymningslek

Foto: Jens Östman/Kungliga biblioteket

”Du tog alla stjärnor från mitt hjärta

Mina tankar ringlar sig,

jag måste dansa”

Ur Att säga lågmält av Else Lasker Schüler, en av dikterna i denna antologi. Rader som minner om nyvunnen energi och rastlösa energier i en vårförälskelse. I Skymningslek har Erwin Leiser valt ut smakprov på kärlekslyrik från olika världsdelar. Boken ingår i serien FIB:s lyrikklubb, nummer 42 från 1958. Leiser var en av de första som tog initiativ till att översätta Nelly Sachs och har bland annat översatt Bertold Brecht till svenska.

Mönster utfört i gouache finns i flera färgvarianter. Till exempel svart/vit/gul.

Leiser, Erwin (red.), Skymningslek: kärlekslyrik, FIB:s lyrikklubb, Stockholm, 1958

Rispens utbildade sig i textil mönsterteckning på konstfack i Amsterdam. Kunskaperna skiner igenom i bokbandens abstrakta mönster och linjer. Rispens flyttade till Sverige från Nederländerna 1949. Väl i Sverige försökte han sälja in sina mönster till NK, Svenskt Tenn och Carl Malmstens atélje men fick nobben. De hade redan sina designers. Rispens fick helt enkelt testa andra sätt att nå ut med sitt konstnärliga uttryck, vilket ledde honom in på formgivning av böcker. Rispens hade sin storhetstid under 50-talet för trender vänder och på 60-talet satsade förlagen mer på skyddsomslagen och därför klädde man inte längre förlagsbandens pärmar med mönstrat överdragspapper. Enfärgat var tidens melodi. Rispens fick allt svårare att leva på konstnärskapet och avslutade sin karriär med att sortera post men det var det fler konstnärer och författare som gjorde så miljön var inspirerande och utbytet stort. Rispens skänkte sina förlagsband och förlagornas skisser till KB 1997. Ett urval presenterades senare i en stor en utställning på KB 2002.

 

Här finns fler bilder på Henk Rispensband i KB:s samlingar.

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Internationella barnmorskedagen

Barnmorskan — ett gammalt yrke som har blivit en bristresurs i dagens Sverige. Barnmorskor arbetar med preventivmedels-, sexual- och abortrådgivning samt med mödrahälsovård och förlossningsvård. De träffar ungdomar, vuxna, kvinnor och män. Den 5 maj är internationella barnmorskedagen och den firar vi med hjälp av några barnmorskor i KB:s bokmagasin.

Men hur kan en gammal bok om barnafödande konkurrera med dagens gravid- och föräldraforum online? Det visar sig att redan för 300 år sedan kunde de väntande föräldrarna botanisera bland frågor och svar från gudfruktiga jordegummor…

 

Frågor och svar anno 1715

Hoorn, Johan von, 1662-1724:
The twenne gudfruchtige, i sitt kall trogne, och therföre af Gudi wäl belönte jordegummor Siphra och Pua. Hwilka, vthi enfaldiga frågor och swar en lärgirig barnmorska troligen vnderwisa: hur hon en, af Gudi, medh lifsfrucht wälsignadt : qwinna, vthi naturlig förlosning, rätt bijstå; the swåra händelser med förstånd i tijd förekomma; och när sådant är försummat, henne sedan med konstige handgrep utur nöden och lifsfahran hielpa skal och kan. Swea rikets almoge til goda, : wälment vthi möjeligaste korthet författat, och åth them dedicerat af Johan von Hoorn … Stockholm, tryckt hos Jul. Georg. Matthiæ, kongl. antiq. archiv. boktr. åhr 1715.
Stockholm, 1715 : (Matthiae)

Handbok av Kraak, 1782

Kraak, Johan, 1745-1810:
Hand-bok för barnmorskor. På kongl. collegii medici befallning författad af Johan Kraak … Stockholm, tryckt hos commissarien P.A. Brodin, 1782.
Stockholm, 1782 : (Brodin)

 

 

 

 

Grafisk utvikning från 1814

Alm, Jacob, 1754-1821:
Hand-bok för barnmorskor. På kongl. maj:ts nådigste befallning utgifwen af Jacob Alm … Stockholm, tryckt hos Samuel Rumstedt, 1814.
Stockholm, 1814 : (Rumstedt)

 

 

Graviditetssnurra från 1822

Cederschiöld, Pehr Gustaf, 1782-1848:
Handbok för barnmorskor. Af P.G. Cederschjöld … Med 3 kopparstick. Stockholm, tryckt hos Olof Grahn, 1822.
Stockholm, 1822 : (Grahn)

 

 

 

En samling broschyrer från åren 1700-1829

 

 

 

 Barnmorskornas sociala och ekonomiska ställning 1914

Berglund, Frans, 1861-:
Barnmorskornas sociala och ekonomiska ställning : inledningsföredrag vid Stockholms läns läkareförenings sammanträde april 1914. [Jämte: Dr Harald Sörmans skrifvelse rörande dyrtidstillägg åt barnmorskorna… i Malmöhus län och dr H.Forssmans skrifvelse till pressen och till kommunalordförandena i Vesterbottens län angående dyrtidstillägg åt barnmorskorna.]
Göteborg : [s.n.], 1916

 

 

Naturlig förlossning med bäckengungning och bäckensvängning 1950

Heardman, Helen:
Naturlig förlossning : En handbok för sjukgymnaster och blivande föräldrar / Med förord av Gunnar af Geijerstam. [Övers. av Margareta Ringqvist och Ulla Chöler]
Stockholm : Koop. förb., 1950

 

 

 

Här hittar du alla barnmorskor i KB:s tryckta samlingar:

 

 

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar