Hobbit Day at the National Library

The National Library celebrates Hobbit Day and invites a Hobbit to view the collections.

On 22 September we celebrate Hobbit Day at the National Library!
The day is celebrated in remembrance of J.R.R. Tolkien’s most famous Hobbits, who actually share a birthday; Bilbo and his 78 year younger nephew Frodo, each a hero in his own spectacular literary adventure, The Hobbit and The Lord of the Rings, respectively.
Since the middle of the last century, Tolkien’s books have made fine companions to generations of readers, and the film adaptations of the last few years have made Tolkien’s world a familiar cultural realm. Sauron, Smaug, Gandalf, Aragorn – who doesn’t know these characters? But Orcs, Wizards, Elves, and Dwarfs can’t compete with the small Hobbits who have captured our hearts with their love of the simple things in life – home, good food and drink, friendship, and bravery.

HobbitHompenhyllaThe fact is that a Hobbit would feel quite at home in the underground book storage facilities at the National Library. While somewhat larger and less homey than a Smial, they are still very cosy. We will of course have to schedule our tour of the collections in between two meals, because as we know, Hobbits enjoy their food and like to eat often. We will also have to adapt the tour to suit the interests of the Hobbits, because even though they are very persevering, they are after all, very small…

 

Hobbits and the Shire
Let’s begin our tour closest to home. The first edition of Bilbo / The Hobbit is a rarity here at The National Library – it is called Hompen and can be found in the Swedish Rare Books Collection. The collections at the National Library host a wide range of material by and about Tolkien, printed matter as well as audio and images.

HobbitVildmarkenHobbitHompen

Fireworks
Hobbits love to throw a party and a grand fireworks display is a popular feature of the festivities. Our Hobbit will no doubt be drawn to Flobeck’s cohesive and richly illustrated 1819 textbook on the art of fireworks, in which one can even learn about water fireworks:

HobbitFyrverkeri6 HobbitFyrverkeri5 HobbitFyrverkeri4 HobbitFyrverkeri3 HobbitFyrverkeri2 HobbitFyrverkeri1

 

 

 

 

 

 

 

Flobeck, Praktisk lärobok i fyrverkeri konsten af Zach. Flobeck. Lund 1819. Tryckt uti Berlingska boktryckeriet. På författarens eget förlag.

Tobacco
HobbitTobakAs we know, every Hobbit’s favourite tobacco is the Old Toby. A Hobbit interested in cultivation will of course want to study Roberg’s guidance from 1724, featuring pedagogical pictures and practical advice. The study of the tobacco flower is a work of art in itself:

 

Roberg, Om nicotiana ellr tobak des skapnad, ansning och nytta., 1724

 

Beer
HobbitÖl3We should remember that half a pint of beer is enough for a Hobbit, at least in one go. While we don’t allow any alcohol, or any beverage whatsoever, in the storage facilities, the beer brewery back in the Shire could in theory be compared to the preparations described in Halenius’s substantial publication, available in many editions, here from 1762:

 

Halenius, Utrönte hushålls påminnelser, huru man utaf en tunna malt må kunna tilreda 80 kannor öl, utom 40 kannor swagdricka, och utur en tunna säd twinga 18 til 20 kannor brännewin, med lös panna och i mindre werk, den del af mina älskade landsmän : til tjenst, som antingen sielfwa förglömt, eller nu först skulle åstunda den wetenskap utöfwa. =Anon.= På mångas begäran å nyo uplagde i Norrköping, hos Johan Edman, 1762.

Dragons
289 Pr 2 1 2 DetaljYes, we do have them at the National Library. This particular dragon adorning a 16th Century volume decorated with a beautiful Dutch acorn plate is far too reminiscent of cruel Smaug, so let’s make a swift exit and release the small Hobbit into the greenery of Humlegården.

 

Translation/översättning: Moa Mauthe

Läs inlägget på svenska

Publicerat i Bakom kulisserna, Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

KB äger

Märke märke i boken där säg mig vem din ägare är.

ExlibrisExlibris

Här på KB förser vi varje enskild bok med exlibris (tidskrifter som kapslas och broschyrer förblir dock exlibrislösa). Vi har olika exlibris för olika samlingar och det är färgen som röjer i vilken samling boken hör hemma.

Här är en översikt över de exlibris vi använder. Läs och lär sen är det bara att ge sig ut och stajla med kunskapen om till vilken samling en viss KB-bok hör.

 

Exlibris, Svenska samlingen före 1956

Svenska samlingen före 1956.

Exlibris, Svenska samlingen efter 1956

Svenska samlingen efter 1956.

 

Exlibris, utländska samlingen före femtiosex

Utländska samlingen före 1956.

Exlibris, Utländska samlingen efter femtiosex 1

Utländska samlingen efter 1956.

 

Exlibris, Referenssamlingen

Referenssamlingen.

Exlibris, Handskriftssamlingen

Handskriftssamlingen.

 

Exlibris, tjänsteexemplar

Tjänsteexemplar.

Exlibris, Kart och bildsamlingen

Kart- och bildsamlingen.

 

Exlibris, prickexlibris

Prickexlibris. Används när det inte går att sätta ett vanligt exlibris utan att täcka över bild eller text.

Exlibris exempel prickexlibris

Prickexlibris (längst upp i vänstra hörnet) från boken ”Mademoiselle Oiseau und die geheimmisvollen Briefe”.

 

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           Vi Vi på Nybindningen fuktar och fäster exlibris i förlagsinbundna böcker, antikvariskt förvärv och böcker som ska kapslas eller förvaras i mapp. Böcker som binds externt får exlibris av bokbindaren. Exlibris fästs vanligtvis på frampärmens insida, längst upp i vänstra hörnet. Men det är inte så bara. Förutom att den lilla wettexduken ska vara lagom fuktad är det viktigt att inte exlibris skymmer bild eller text eller på annat sätt stör bokens konstnärliga utformning. När det gäller de äldre samlingarna och specialsamlingarna skriver vi enligt rutin – och kanske till viss del tradition – signum på exlibris med skrivmaskin. Ja, det är faktiskt sant! Mer om skrivmaskinen på KB finns att läsa här.

Exlibris fuktas lätt för att fästa i boken.

Exlibris fuktas lätt för att fästa i boken.

När böcker köps in eller doneras från privata boksamlare eller andra bibliotek har den tidigare ägaren ofta försett boken eller hela samlingen med sitt unika exlibris. På KB täcker vi aldrig över eller tar bort ett exlibris som boken redan har. Istället berikas boken med dubbla exlibris. Etiketten berättar ju något om bokens historia, och den vill vi ju hjälpa till att förmedla.

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Harlequin – hyllmeter av kärlek

Nere i våra magasin finns hyllmeter på hyllmeter av kärlek från bokförlaget Harlequin. I en artikel i ”Vi läser” säger sig förlaget sälja en miljon böcker varje år. Det är inte utan att man blir nyfiken på hur det började. 1979 började Harlequin (eller Harlekin som de hette väldigt länge här) att ge ut böcker i Sverige. Nummer 1 var Janet Daileys ”Elfenbenskäppen”.

hq-1

I början behandlades Harlequin som periodika och hade hyllsignum hP 298. De har inte varit ensamma i sin genre genom åren. På bilden nedan Harlequin trängs med annan 1980-talsutgivning som Mitt livs novell, Vita serien, Barbara Cartland och Margit Sandemo. Här finns även Manhattan-deckare, Mysrysare, Bill & Ben och Nick Carter.

hq-5

Allt är inbundet. På ett annat håll så har senare utgivning av Harlequin lagts i kapslar, troligen beroende på den stora mängden utgåvor. Idag behandlas Harlequin som vanliga böcker och står därmed i accessionsordning. Vi binder in dem med ett skyddsomslag (vad vi kallar G-band).

Jag tittar i en kapsel från 1999. Visst låter ”Chans till lyckan” eller ”Tusen skäl att älska” som typiska Harlequin-titlar?

hq-8

Fast låt oss gräva lite mer i underjorden. Är Janet Daileys ”Elfenbenskäppen” verkligen nummer 1? Harlequin började sin verksamhet i Kanada 1949. Den första boken var en återutgivning av Nancy Bruffs ”The manatee”. KB har ”Sirenen” som är den svenska översättningen som gavs ut 1947 av förlaget Ljus. Detta är då, på sitt vis, den första ”Harlequin-boken”.

hq-2

Det tog dock tid innan Harlequin blev Harlequin såsom vi känner det. Samarbetet på 1950-talet med engelska Mills & Boon brukar pekas ut som startskottet. Detta engelska förlag ägnade sig helhjärtat åt romantik. En av de första Mills & Boon-titlarna som Harlequin återutgav 1958 var Mary Butchells ”Hospital corridors”. 1955 hade den getts ut i svensk översättning med titeln ”Syster Madeleine möter kärleken” på Lindqvist förlag.

Hyllmeter av kärlek skrev jag i rubriken. Min kollega Linda har uppskattat att den genomsnittliga boken på KB är 2,5 cm tjock och mäter 24 x 19 cm. Förra året kom det 309 titlar från Harlequin, det borde bli 772,5 cm, dvs. nästan åtta meter!

Fotnot.
Samtliga omslagsillustratörer/fotografer är okända. ”Sirenen” och ”Elfenbenskäppen” har omslag från utländska förlagor.
309 titlar är antalet vi hann katalogisera.

Publicerat i Bevarande, Okategoriserade, Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Månadens förstaupplaga: Bref till hemmet (1847) av Sophie von Knorring

Sophie von Knorring (1797-1848) är väl mer känd för sina romaner (Cousinerna, Axel, Illusionerna med flera) än för den samling resebrev som har titeln Bref till hemmet, under en sommarresa 1846. Och i jämförelse med de färgsprakande förlagsband som visades upp i ett tidigare inlägg om reselitteratur har  föremålet för detta inlägg kanske inte ett så anmärkningsvärt yttre. Men titeln och ämnet har något bestämt lockande över sig denna tid på året.

Knorring2

Bref till hemmet utkom 1847 på förlaget Östlund & Berling (en del av breven hade dock redan publicerats som följetong i Jönköpingsbladet) och beskriver  Sophie von Knorrings resa genom Nord- och Centraleuropa under sommarmånaderna 1846. KB:s exemplar är bundet i ett halvskinnband med förgylld pärmstämpel för kronprins Carl [XV] på frampärmen.

Knorring

Det inledande brevet skildrar avfärden från Göteborg den 28 juni, varefter vi får följa resvägen till Köpenhamn, Berlin, Wien, Amsterdam och flertalet andra städer innan von Knorring återser hemlandet den 14 oktober. Breven ger en inblick i resandets vardag och sociala tillvaro – ur friherrinnan von Knorrings privilegierade perspektiv bör väl tilläggas. Kommunikationsmedel (särskilt ångfartyg) har över huvud taget en bärande roll i berättandet. Ångan prisas för alla de angenäma och sällskapliga färder den möjliggör, och i Tyskland talar varenda en om den växande ”Eisenbahn”.

Texten har en självreflexiv karaktär, inte bara genom den dagbokslika formen utan också genom att den här och var mediterar över sin egen beskaffenhet. Breven kan av författaren beskrivas som ”anspråkslösa teckningar”, nedskrivna ”mosaik-artadt” några ord i taget. Till den reseskildrande genren som sådan och i synnerhet till alla ”snusförnumstiga och resebeskrifvande” herrar förhåller sig von Knorring ganska distanserat. Någon guidebok vill hon inte efterlikna. Om sitt besök i Vituskatedralen i Prag skriver hon kvickt:

”Denna kyrka besågo vi, och den förtjenar att beses för sin storlek, ålder, prakt och rikedom, sina magnifika höga hvalf och 26 mer och mindre utsirade altaren. Beskrifning derpå vill jag ej göra, den finnes förträfflig i ‘Bædekers Reisehandbuch für 1846,’ som vi köpt oss i Berlin, och till hvilken jag hänvisar dig, ty den fås till köps i alla boklådor i Stockholm, och vill du icke köpa den, så vill du ej heller veta hur det ser ut i S:t Veits gamla dôme, och vill jag visst ej truga dig någon beskrifning derom.” (s. 68-69.)

 

Sophie von Knorring tecknad av Maria Röhl. Läs vidare om Röhls porträttsamling i Biblis 2008/2009 (44).

 

Bref till hemmet kan läsas i sin helhet på Litteraturbanken, liksom flera andra av Sophie von Knorrings verk.

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Trendspaning i Svensk botanik 1803

I grönsaksdisken i min lokala matbutik har en liten udda växt dykt upp. Med argumentet att det är klimatsmart att äta mer alger uppmanas kunderna att testa saltört. Sympatiskt, salt och spännande. Men innan jag gör något förhastat vill jag konsultera praktverket Svensk botanik som utgavs i början av 1800-talet:

Saltört

Saltört

”Åriga Saltörten kan ätas frisk med olja och ättika; äfven ock inlagd med ättika och peppar att förvaras såsom sallat om vintern. I brist på koksalt kan färskt kött deri med fördel inpackas och förvaras. Mot gulsot, krampslag och i synnerhet skörbjugg, användes växten och är lindrigt laxerande.”

En mångsidig växt, alltså. Om inte detta vore nog finns här ytterligare ett användningsområde för den som vill trenda med extra vita tänder:

”Örten bränd till aska brukas att gnida svarta tänder med, för att få dem hvita.”

Att sylta, safta och konservera är också trendigt. För den som har testat att exempelvis göra egen kimchi men bara fått ett halvt tillfredsställande resultat, vill jag tipsa om två smaksensationer i den svenska floran, fint illustrerade i Svensk botanik: lingon och björnbär. För vad kan vara enklare än lingonsylt som med fördel kan råröras. Och ”björnhallon” blir mums att ha i frysen.

Lingon

Lingon

Björnhallon

Björnhallon

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lästips i KB:s samlingar:

Om att äta alger

Om konservering av mat

Del 1-10 av Svensk botanik gavs ut 1802-29. Del 11 och register 1830-43. Svensk botanik finns i flera exemplar och upplagor i KB. Bilderna ovan kommer från delvis defekta, ej kompletta exemplar i Hedbergs bokbinderi.

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Brecht i Björkmans arkiv

Idag är det 60 år sedan den tyske författaren och regissören Bertolt Brecht dog.

Att Kungliga biblioteket 1964 uppmärksammade Brecht med en utställning ”arrangerad med anledning av kvartsekelminnet av hans ankomst till Sverige” var för mig okänt tills jag hittade denna beställning på ett inbjudningskort till utställningen i Björkmans tryckeriarkiv.

Beställningen lämnades den 14/4 1964, korrektur sändes till Riksbibliotekarien den 15/4 och kom åter dagen därpå. Själva leveransen skedde den 20/4 – 1 300 ex med ”Tjänste” och 100 ex utan. Snabba ryck alltså.

Utställningen kring Bertolt Brecht finns inte med i serien Kungliga bibliotekets utställningskatalog. I både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från den 26/4 finns notiser om att utställningen pågår men annars tycks den inte ha lämnat några spår i pressen.

Riksbibliotekariens ämbetsberättelse – alltid en pålitlig källa – ger mer kött på benen: i 1964 års upplaga kan vi läsa att utställningen pågick i tre veckor fram till den 14/5. Den inriktade sig främst på Brechts svenska förbindelser och visade böcker, handskrifter och modeller av scenbilder. Utställningskommissarie var Erik Eriksson och antalet besökare 1 403 stycken – alltså nästan exakt lika många som antalet beställda inbjudningskort!

 

Publicerat i Samlingar, Utställningar | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Pocketbokens dag

Den 30 juli firas pocketbokens dag. Pocketboken är liten nog för jackfickan eller handväskan, kostar mindre än ett biobesök och är oftast tillräckligt snygg för att få stå framme i bokhyllan efter läsning. Man brukar säga att det var Penguin Books som, på 1930-talet, lanserade de allra första pocketböckerna, men redan på 1800-talet salufördes billighetsupplagor i häftad form. Och den första boken av litet format är faktiskt mycket äldre än så.

500-årsjubilar var först

Aldus

Först ut med det behändiga fickformatet var boktryckaren Aldus Manutius i Venedig, som i år har uppmärksammats stort eftersom det är 500 år sedan han dog. Genom införandet av oktavformatet, där tryckarket viks så att varje ark bildar åtta sidor, kunde Manutius producera små böcker i fickformat – en slags föregångare till dagens pocket. Boken på bilden har en gång funnits i boksamlaren Groliers ägo, men troligen har den värderats alltför högt för att ha förvarats i någons ficka.

Pocket om pocket – En fickbibels öden

Hemmets bokskatt får stå som exempel för 1800-talets billighetsserier. I en av volymerna i denna serie finns en rar berättelse om en fickbibels äventyr, berättad av George Sargent ur den lilla bokens perspektiv:

”Min förste egare var ett barn.
Nu är jag gammal och vanstäld till mitt yttre. Mina permar äro sönderrifna; mina blad gulnade af ålder, slitna och trasiga; mina silfverspännen förstörda. Men då var jag vacker och lyste i guld och purpur.”

Fickbibel3 Fickbibel2 Fickbibel1

 

 

 

 

Vi får följa fickbibelns äventyr till det rörande slutet då den återförenas med sin förste ägare, pojken, som nu är en gammal man.

Beroende på bandtyp betingade denna bok ett pris mellan 2-3 riksdaler, kan man läsa på häftets baksida.

Klassiker på pocket – Ibsen i västficksformat

Från 1800-talets slut är volymen Ibsen i västficksformat av Harald Molander ”i lindrigt sammandrag lämpade för allvarligt själfstudium”. Originaltiteln är The pocket Ibsen. I KB har volymen skyddats med ett biblioteksband men dessförinnan var den liten, mjuk och fickformatsvänlig.

Västficksformat2 Västficksformat1

 

 

 

 

Pocket i serie – Pocket magazine

Spännande romaner i serie i smidigt format – Charles van Horns Helen Waldron, äventyrerska från 1951 ingår i serien Pocket magazine.

Pocket Magazine2 Pocket Magazine1

 

 

 

 

Här kan du läsa mer om denna typ av kiosklitteratur.

Pocket på pocket – En ficka full med råg

Ficka

På engelska kallas en pocketbok paperback eller för den delen pocket book. I KB:s samlingar finns en av mina favoritdeckare i pocketform, den har till och med en ficka i en av huvudrollerna, Agatha Christies En ficka full med råg, A pocket full of rye.

 

Prisad pocket med en tvist – Bad feminist

Nyligen prisad av Svensk bokkonst är Bad feminist av Roxane Gay med stiligt omslag av Bastion – Agency studio lab. På snitten har man tryckt ett blått mönster som påminner om äldre tiders marmorerade snitt.

repro: Kungliga biblioteket

repro: Kungliga biblioteket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om pocketbokens historia har Johan Svedjedal skrivit om i DN-artikeln Pocketboken – i var mans och kvinnas hand från 2004.

 

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Månadens förstaupplaga: ”Björnjägarens son” av Karl May (1892)

I ett uppslagsverk stöter jag på en häpnadsväckande uppgift. En författare vars böcker trycktes i 200 miljoner exemplar! Det är den för mig helt okände tysken Karl May (1842-1912).

May skrev ungdomsböcker i vilda västern-miljöer och hälften av de där 200 miljoner exemplaren gick utanför hemlandet. På KB har vi många av hans böcker, de har titlar som ”Bland turkar och djävulsdyrkare”, ”Winnetous testamente” och ”Old Shatterhand och Yumaindianerna”. ”Björnjägarens son” kom ut i 13 andra utgåvor under årens lopp, den sista 1966.

km-01

200 miljoner tryckta böcker är ofantligt mycket. Nyfikenheten leder mig ner i magasinen för en titt på de äldsta bevarade svenska utgåvorna. Den första titeln heter ”Björnjägarens son” och gavs ut 1892 av Wilhelm Billes förlag. Omslaget och illustrationerna är gjorda av konstnären Emil Åberg (1864-1940), som går att hitta i flera skönlitterära verk. Han finns representerad med sin konst vid Nationalmuseum, men han går till historien som mannen bakom de första svenska tecknade filmerna. 1916 gjorde han tre kortfilmer, nämligen ”Lille Kalles dröm om sin snögubbe”, ”Herr Klot, herr Spindelben och lilla fröken Synål” samt ”Mäster Tricks äventyr”.

km-03

Jag måste också nämna bokens översättare Ellen Bergström (1856-1903). Jag hittar några enstaka titlar som hon översatte, men även en liten broschyr som hon själv skrev: ”Huru skall kvinnan bäst kunna bidraga till höjande af familjens ekonomi?” från 1892. En bättre ekonomi var möjlig om kvinnan sänkte hushållens kostnader (spara, inte slösa), men också hittade någon extrainkomst. Hushållsarbete var det naturliga valet, men ”hvar och en får ockra med de pund, hon fått af vår Herre”.
Litterärt arbete borde inte vara uteslutet: ”Men har en kvinna verkligen något godt att säga, några nya tankar att komma med och gåfvan att kläda dem i en behaglig form, bör hon ej rygga tillbaka vare sig för kritiken eller för en gammal fördom; har skaparen hos henne nedlagt en guldålder, är det hennes rätt så väl som hennes plikt att låta den springa i dagen, till nytta och glädje för hennes medmänniskor och till hennes egen och hennes familjs fromma.”

km-02

Ellen var gift med bibliotekarien Richard Bergström, en av August Strindbergs arbetskollegor under dennes tid på KB. Bergström var en bibliotekarie av den hårda skolan, till nya kollegor sa han: ”Gif [låntagarna] ett par af de begärda böckerna och säg att resten inte finns. För resten begriper dom inte hvad dom läser.”

Tillbaka till May. ”Björnjägarens son” handlar om indianen Winnetou och tysken Old Shatterhand på äventyr i vilda västern. Den är sammanbunden i en volym med ”Öknens ande” från samma år och samma förlag. Den sista May-boken jag hittar är ”Svarte mustangen” från 1977. Underhållningslitteratur från förr kan ju dö ut för att de med tiden blir helt oläsliga, men May var seglivad. Om han är helt bortglömd i Tyskland vet jag inte.

km-4

 

Det som förvånar mig mest bland bokhyllorna är att KB faktiskt har mycket facklitteratur om May, t.ex. “Karl May und seine Münchmeyer-Romane: eine Analyse zu Autorschaft und Datierung” av Ralf Harder och ”Karl May: Mensch und Schriftsteller; Tragik und Triumph” av Walther Ilmer. Vi har även nr 77 och 78 av ”Mitteilungen der Karl-May-Gesellschaft” från 1988. Det senaste som inkommit är Axel Delormers ”Karl May in Schweden” från fjolåret.

154px-KarlMay_RauppGårdagens JK Rowling var mer färgstark än dagens. May hade en bakgrund som kriminell småtjuv, men fick idén att bli författare under en fängelsevistelse. Han fick tjänstgöra i fängelsebiblioteket som hade 4000 volymer. Tänk vilken nytta bibliotek kan göra!

May förblev en drömmare som strödde lögner kring sig, ungefär som baron von Münchhausen. Han hade inget emot att läsarna trodde att det han skrev var självupplevt, att det var han som var Old Shatterhand. Mot slutet av hans liv började fasaden krackelera och det blev skandalskriverier, hälsoproblem och skrivkramp. Böckerna fortsatte dock att sälja. Ett par år innan han gick bort gjorde han en semesterresa till Amerika för att faktiskt se de miljöer han fantiserat om och livnärt sig på. Jag undrar vad han tyckte, var verkligheten bättre?

Idag är inte bara May helt bortglömd i Sverige utan också den genre han verkade i.

Fotnot.
”Germany’s best-loved cowboy”, Der Spiegel om Karl May.
Läsvärd är också ”Dagens fantasy har tagit över indianbokens roll” (Forskning & Framsteg 7/2013) där Yvonne Pålsson berättar om sin forskning om indianböcker.
Nils Forsgrens bok ”Omslagspojken – med David Ljungdahl & co i äventyrens värld” rekommenderas också, den handlar om liknande och samtida böcker.
Svensk sida om Karl May med betoning på serier: http://www.harnby.com/Seriesida/Winnetou.htm

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Att gjuta olja på vågorna – marmorering i Hedbergs bokbinderi

Marmorering – färg på en trögflytande grund, som olja på vatten, i ett kar stort nog att rymma ett helt pappersark. Färgen formas till mönster med hjälp av olika redskap som arket doppas i.

Marmorerade papper av olika slag pryder många böcker i KB:s bokmagasin. I samlingen Hedbergs bokbinderi finns en del av papperslagret kvar – de vackra dekorerade arken har förvarats i buntar, mappar och rullar. I bok-delen av samlingen blir det extra tydligt på hur många sätt man kan använda marmorering som dekorationsteknik, och det är inte bara på papper.

Helklotband

Marmoreringstekniken kan även användas på textil och syns här på tre volymer helt klädda med klot.

Klotband

 

 

 

 

Helpappersband

Marmorerat papper i olika tekniker pryder dessa böcker.

Pappersband PappersbandDetalj

 

 

 

 

Halvband

Band med rygg och hörn av klot eller skinn med pärmöverdrag av marmorerat papper.

Snitt3 Halvskinnband

 

 

 

 

Snitt

Boksnitt, hastigt doppade i marmoreringsbad, förgyller dessa volymer.

Snitt2 Snitt1

 

 

 

 

Försättsblad

Försätts bak- och fram matchar ofta pärmarnas omslag men ibland är det ett helt oväntat färg- och mönsterval som döljs på pärmarnas insidor. Notera hur Hedbergs bokbindaretikett har valts med omsorg för att passa papperets färg.

Försätts1a

Försätts1b Försätts2b Försätts3b Försätts4b Försätts5b

 

 

 

 

 

 

 

Bokkassetter och andra lådor

Marmorerade papper passar utmärkt att klä kassetter, askar och lådor med.

Kassetter Lådor2 Lådor

Provböcker

Provböcker, från olika fabrikanter samt bokbinderiets egna, ger svar på frågan om vilket papper som har använts.

Provbok2 Provbok1

Publicerat i Samlingar | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Modesty Blaise – en tidlös legend och serie-ikon

Det finns en serie som för mig och många i min generation, står över alla andra serier och det är så klart historien om Modesty Blaise av Peter O’Donnell.

Agent Modesty Blaise. Solna : Semic press, 1967-1969

Agent Modesty Blaise. Solna : Semic press, 1967-1969

Hon borde vara aktuellare än någonsin då berättelsen tar sin start i efterkrigstidens 1945 då flyktingströmmarna liksom idag var stora världen över. För det många kanske inte känner till är att det fanns en levande förebild till Modesty Blaise karaktär. Peter O’Donnell berättar själv om hur han en dag under sin tjänstgöring i Iran 1945, satt tillsammans med några andra soldater och åt sin dagliga fältranson, då det kom en mycket ung och smal flicka vandrandes. Hon gick med rak rygg trots sina trasiga kläder och runt hennes hals hängde ett hemmagjort vapen, synligt för alla att se. Hennes ursprung liknande inte de barn som de brukade se på flykt och hon talade inte heller arabiska. Hon slog sig ner en bit ifrån dem. Då de inte fick någon kontakt med henne mer än på avstånd, så ställde de ner mat på en sten mellan dem och kommunicerade med tecken att hon fick ta den. Hon var hela tiden mycket samlad medan hon åt maten och diskade sedan efter sig i floden bredvid och först när hon skulle gå så log hon mot dem och det leendet bar Peter O’Donnell sedan med sig. När han 20 år senare blev tillfrågad om att skriva en ny serie så var det henne han tänkte på och ville skapa en historia kring.

Bild hämtad från Modesty Blaise : 1963-1965 / [Peter O'Donnell, Jim Holdaway]. Malmö : Egmont Kärnan, 2005

Bild hämtad från: Modesty Blaise : 1963-1965 / [Peter O’Donnell, Jim Holdaway]. Malmö : Egmont Kärnan, 2005.

Modestys första offentliga framträdande i serieform, 14 maj 1963.

Modesty Blaise resa startar därför som föräldralöst barn, så traumatiserad av kriget att hon har glömt var hon kom ifrån, som rymmer från ett flyktingläger i Grekland. Hon vandrar runt i Nordafrika, mellanöstern och Sydeuropa.

Vid 12 års ålder möter hon sin läromästare, en judisk professor från Ungern vid namn Lob, i ett annat flyktingläger när hon räddar honom från att bli rånad. De slår sedan följe och det är han som lär henne allt hon behöver veta och kunna. Det är även han som ger henne namnet Modesty just för att det är motsatsen till den hon är. Sitt efternamn tar hon från trollkarlen Merlins läromästare i sagorna om Kung Arthur. När hon är 17 år så dör Lob i öknen under deras vandring mot Tanger och hon tar sig vidare ensam. I Tanger kommer hon i kontakt brottssyndikatet The Network (Firman) och det dröjer inte länge förrän hon klättrar i graderna.

Från Agent Modesty Blaise. Solna : Semic press, 1967-1969

Från Agent Modesty Blaise. Solna : Semic press, 1967-1969

Sin vän Willie Garvin möter hon i Sydostasien. Han är en utslagen och nergången thai-boxare som Modesty ser något i och löser ut honom från fängelset. Tillsammans blir de varandras vapendragare och vänner. De har aldrig någon sexuell relation utan det är en helt platonisk vänskap trots både Modesty och Willies övriga kärlekseskapader. För honom är hon ”Prinsessan”. Tillsammans fast på var sitt håll går de sedan i pension i England när Modesty är runt 25 år. Snart tar Secret service kontakt med henne via Sir Gerald Tarrant och hon och Willie gör uppdrag för honom.

Kvinna med rätt att döda / Peter O'Donnell ; från engelskan av Gabriel Setterborg Malmö : Bergh, 1970 ;

Kvinna med rätt att döda / Peter O’Donnell ; från engelskan av Gabriel Setterborg Malmö : Bergh, 1970 ;

Den första gången som den svenska marknaden fick möta Modesty var i bokform. Boken gavs ut 1965 på Hökerbergs förlag och var baserad på ett filmmanus och hade titeln Köpa henne går inte. Peter O’Donnell skrev 11 romaner samt ett flertal noveller om hennes och Willis äventyr. Den sista boken Den sista striden (1996) baseras på 5 noveller. I den så beskriver den första novellen hennes tid i Tanger med The Network. De tre i mitten är nutid och den sista framtiden. I den allra sista novellen är Modesty ca 55 år och Willie runt 67. Både Modesty och Willie dör och därmed så avslutade Peter O’Donnell berättelsen om Modesty Blaise liv.

 

Det går inte att berätta om Modesty utan att kort beröra de tecknare som arbetade med henne, alltid utifrån tydliga instruktioner från Peter O’Donnell. Han valde personligen ut James (Jim) Holdaway som den som skulle teckna henne i inledningsskedet. 1970 så kallades Enric Badia Romero akut in för att ta över. Romero var sedan den som tecknade henne under längst sammanlagd period och kan därför ses som Modesty Blaise huvudtecknare. Han arbetade med serien mellan 1970-1978 samt mellan 1986-2002 då serien lades ned efter Peter O’Donnells beslut. Andra tecknare som arbetat med serien under kortare perioder var John Burns, Patrick Wright, Neville Colvin och Dick Giordano.

Bild hämtad från Modesty Blaise : 1963-1965 / [Peter O'Donnell, Jim Holdaway]. Malmö : Egmont Kärnan, 2005

Bild hämtad från Modesty Blaise : 1963-1965 / [Peter O’Donnell, Jim Holdaway]. Malmö : Egmont Kärnan, 2005

Modesty och Willies avsked, 11 april 2001.

Självklart har vi det mesta om och med Modesty Blaise här på KB. Allt från böckerna till serierna med start i serien Agent Modesty Blaise till Agent X9. Mitt heta sommartips blir därför, om sommaren blir för varm och man vill söka sig lite skugga, eller för kall eller kanske bara för regnig och man vill slå bort en timme eller två så kan man alltid komma in till KB och beställa fram en av vår tids bästa seriehjältar och tillika hjälteikon (helt personlig reflektion förstås) och sitta i vår läsesal en stund innan man går ut i sommaren igen.

O'Donnell, Peter Modesty Blaise Stockholm : Alvglans, 1983-

O’Donnell, Peter Modesty Blaise Stockholm : Alvglans, 1983-

Publicerat i Samlingar | Lämna en kommentar