Månadens förstaupplaga: ”Björnjägarens son” av Karl May (1892)

I ett uppslagsverk stöter jag på en häpnadsväckande uppgift. En författare vars böcker trycktes i 200 miljoner exemplar! Det är den för mig helt okände tysken Karl May (1842-1912).

May skrev ungdomsböcker i vilda västern-miljöer och hälften av de där 200 miljoner exemplaren gick utanför hemlandet. På KB har vi många av hans böcker, de har titlar som ”Bland turkar och djävulsdyrkare”, ”Winnetous testamente” och ”Old Shatterhand och Yumaindianerna”. ”Björnjägarens son” kom ut i 13 andra utgåvor under årens lopp, den sista 1966.

km-01

200 miljoner tryckta böcker är ofantligt mycket. Nyfikenheten leder mig ner i magasinen för en titt på de äldsta bevarade svenska utgåvorna. Den första titeln heter ”Björnjägarens son” och gavs ut 1892 av Wilhelm Billes förlag. Omslaget och illustrationerna är gjorda av konstnären Emil Åberg (1864-1940), som går att hitta i flera skönlitterära verk. Han finns representerad med sin konst vid Nationalmuseum, men han går till historien som mannen bakom de första svenska tecknade filmerna. 1916 gjorde han tre kortfilmer, nämligen ”Lille Kalles dröm om sin snögubbe”, ”Herr Klot, herr Spindelben och lilla fröken Synål” samt ”Mäster Tricks äventyr”.

km-03

Jag måste också nämna bokens översättare Ellen Bergström (1856-1903). Jag hittar några enstaka titlar som hon översatte, men även en liten broschyr som hon själv skrev: ”Huru skall kvinnan bäst kunna bidraga till höjande af familjens ekonomi?” från 1892. En bättre ekonomi var möjlig om kvinnan sänkte hushållens kostnader (spara, inte slösa), men också hittade någon extrainkomst. Hushållsarbete var det naturliga valet, men ”hvar och en får ockra med de pund, hon fått af vår Herre”.
Litterärt arbete borde inte vara uteslutet: ”Men har en kvinna verkligen något godt att säga, några nya tankar att komma med och gåfvan att kläda dem i en behaglig form, bör hon ej rygga tillbaka vare sig för kritiken eller för en gammal fördom; har skaparen hos henne nedlagt en guldålder, är det hennes rätt så väl som hennes plikt att låta den springa i dagen, till nytta och glädje för hennes medmänniskor och till hennes egen och hennes familjs fromma.”

km-02

Ellen var gift med bibliotekarien Richard Bergström, en av August Strindbergs arbetskollegor under dennes tid på KB. Bergström var en bibliotekarie av den hårda skolan, till nya kollegor sa han: ”Gif [låntagarna] ett par af de begärda böckerna och säg att resten inte finns. För resten begriper dom inte hvad dom läser.”

Tillbaka till May. ”Björnjägarens son” handlar om indianen Winnetou och tysken Old Shatterhand på äventyr i vilda västern. Den är sammanbunden i en volym med ”Öknens ande” från samma år och samma förlag. Den sista May-boken jag hittar är ”Svarte mustangen” från 1977. Underhållningslitteratur från förr kan ju dö ut för att de med tiden blir helt oläsliga, men May var seglivad. Om han är helt bortglömd i Tyskland vet jag inte.

km-4

 

Det som förvånar mig mest bland bokhyllorna är att KB faktiskt har mycket facklitteratur om May, t.ex. “Karl May und seine Münchmeyer-Romane: eine Analyse zu Autorschaft und Datierung” av Ralf Harder och ”Karl May: Mensch und Schriftsteller; Tragik und Triumph” av Walther Ilmer. Vi har även nr 77 och 78 av ”Mitteilungen der Karl-May-Gesellschaft” från 1988. Det senaste som inkommit är Axel Delormers ”Karl May in Schweden” från fjolåret.

154px-KarlMay_RauppGårdagens JK Rowling var mer färgstark än dagens. May hade en bakgrund som kriminell småtjuv, men fick idén att bli författare under en fängelsevistelse. Han fick tjänstgöra i fängelsebiblioteket som hade 4000 volymer. Tänk vilken nytta bibliotek kan göra!

May förblev en drömmare som strödde lögner kring sig, ungefär som baron von Münchhausen. Han hade inget emot att läsarna trodde att det han skrev var självupplevt, att det var han som var Old Shatterhand. Mot slutet av hans liv började fasaden krackelera och det blev skandalskriverier, hälsoproblem och skrivkramp. Böckerna fortsatte dock att sälja. Ett par år innan han gick bort gjorde han en semesterresa till Amerika för att faktiskt se de miljöer han fantiserat om och livnärt sig på. Jag undrar vad han tyckte, var verkligheten bättre?

Idag är inte bara May helt bortglömd i Sverige utan också den genre han verkade i.

Fotnot.
”Germany’s best-loved cowboy”, Der Spiegel om Karl May.
Läsvärd är också ”Dagens fantasy har tagit över indianbokens roll” (Forskning & Framsteg 7/2013) där Yvonne Pålsson berättar om sin forskning om indianböcker.
Nils Forsgrens bok ”Omslagspojken – med David Ljungdahl & co i äventyrens värld” rekommenderas också, den handlar om liknande och samtida böcker.
Svensk sida om Karl May med betoning på serier: http://www.harnby.com/Seriesida/Winnetou.htm

Det här inlägget postades i Samlingar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *