Månadens förstaupplaga: Gösta Berlings saga 1891

Gösta Berlings saga är Selma Lagerlöfs debutroman och att den är en svensk litteraturklassiker råder det knappast något tvivel om. Romanen gavs ut för första gången 1891 på Frithiof Hellbergs förlag. Den vackre kvinnokarln som krökar bort sitt jobb som präst. Majorskan på Ekeby, Anna Stjärnhök, Sintram , Marianne Sinclaire, Dovres häxa, björnen på Gurlita klätt och alla dessa slädfärder över snön som glimmar frostig och vit. Ja, sagans karaktärer och miljöer känner vi väl till. Men hur väl känner vi till förstaupplagan, alltså själva boken? Har den slitits i takt med att sagans popularitet växt eller har man nött på andra utgåvor?

Förstaupplagans utformning

Omslaget till förstaupplagan av Gösta Berlings saga är svart. Så enkel i sin utformning för att omsluta en sådan mustig och färgstark berättelse. Men det är som att den blir mer elegant ju mer man tittar på den, och i sagan finns ju också mörka stråk. Så jag förlikar mig ganska snabbt med Göstas första tryckta skepnad.

Förstaupplagan av Gösta Berlings saga är utgiven i två delar, två band. KB har tre exemplar (A-C). Jag tar mig en titt på exemplar A och exemplar C, den sistnämnda är placerad i praktsamlingen tillsammans med exemplar B. Det två första iakttagelserna jag gör är att förstaupplagan inleds med: ”Äntligen stod prästen predikstolen”, och att delarna kostade 3 kronor styck. Om prepositionen har språkvårdarna uppenbarligen tvistat.

Exemplar AGösta Berling förstaupplaga 2016-06-16

I exemplar A har man bundit ihop de båda delarna och volymen är ganska hårt åtgången. Läsningen eller kanske snarare hanteringen av boken har satt spår, det syns att den har lagats flera gånger.

 

 

 

 

Gösta Berlings saga anteckning i förstaupplaganExemplar C

I Praktsamlingens exemplar har, enligt notering i boken, Selma Lagerlöf skrivit namnet Sofie Wester med sirliga bokstäver på frampärmens insida. Plötsligt börjar historiens vingar slå och kännas. Slå upp nyfikenhet men även fascination. Närmare än så kan man nog inte komma en död författare, handstilen är nog den närmaste gränsen. Men vem var Sofie Wester? Noteringen avslöjar vidare att Sofie Wester var värmlänning precis som Selma Lagerlöf och att hon varit på en tillställning hos gruvingenjör Otto Gumaelius där Selma Lagerlöf läst högt ur manuset till Gösta Berlings saga. En litterär afton på en värmlandsgård målas upp för min inre syn. Långa gardineGösta Berlings saga anteckning översiktr och pelargonier i fönstren. Ord som flödar – på värmländska. I Elin Wägners biografi Selma Lagerlöf. Från Mårbacka till Jerusalem får vi snart reda på att Selma Lagerlöf är god vän smed Ottos fru Gundla Gumaelius. De bor på Rocklunda gård i Sörmland dit Selma Lagerlöf reser för att skriva klart Gösta Berlings saga. Hon var där från januari 1891 till sommaren samma år. Men vilken relation Selma Lagerlöf har till Sofie Wester är fortfarande höljt i dunkel. Någon som vet? Berätta, berätta!

Först publicerad i tidskriften Idun

Att Gösta Berlings saga gavs ut för första gången 1891 är bara delvis sant. Men det var då den gavs ut för första gången i sin helhet. Fem kapitel hade tidigare publicerats i tidskriften Idun. Selma Lagerlöf vann nämligen Iduns stora litterära pristävling med dessa kapitel.

Idun1

Idun2

Vackra omslag till andra upplagor av Gösta Berlings saga

Senaste utgåvan av Gösta Berlings saga kom ut nu i vår på Truts förlag. Amandah Andersson har illustrerat omslaget. Kul att jämföra första och senaste upplagan!

Gösta Berling senaste utgåvan1 Gösta Beling senaste utgåvan2

 

 

 

 

 

 

 

Här är några äldre utgåvor. Om illustrationer och omslag till andra utgåvor av Gösta Berlings saga har kollegan Ann-Charlotte Knochenhauer skrivit här.

Gösta Berling blått omslagGösta Berling tredje upplaganGösta Berling omslag landskapGösta Berlings saga är ett mästerverk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sagans platser på riktigt

Vissa av platserna i Gösta Berlings saga har verkliga förlagor. Nedan kan ni bekanta er med några av dem.

Lövdala – Mårbacka (Selma Lagerlöfs hem, numera minnesgård)

Ekeby – Rottneros

Broby – Sunne

Fors – Björkefors herrgård (numera i fotbollstränaren Sven Göran ”Svennis” Erikssons ägo)

Löven – Fryken

Ekeby – Rottneros

Gurlitta klätt – Tossebergsklätten

Svartsjö – Östra Ämtervik.

I Östra Ämtervik finns en hembygdsförening som ger ut tidskriften Östemtingen. Den tar ibland upp lite kuriosa om Selma Lagerlöf och hennes romankaraktärer.

 

Det här inlägget postades i Bevarande, Samlingar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *