Inför Nobelpriset i litteratur 2015

Sorlet från Bokmässan har nu börjat mattas av. Föreläsningar, debatter och sakkunniga diskussioner kring ämnen som bok, bibliotek och allt däremellan har filmats och laddats upp på internet, den som inte kände att den riktigt hann med alla programpunkter kan ta igen en del nu i efterhand. Även i media sipprar nyheterna, intervjuerna och mötena ut i tur och ordning, de får helt enkelt inte plats samtidigt, kanske inte heller i våra sociala medier. Men nu riktas blickarna mot nästa litterära händelse, torsdagen den 8:e oktober, tillkännagivandet av 2015 års Nobelpris i litteratur. De traditionsenliga spekulationerna känner vi igen från tidigare år, namnen och titlarna kan i vissa fall vara nya medan många veteraner fortfarande ”väntar” på sin tur. Ja, vem blir det egentligen som belönas för sin litterära insats? Och vad säger det om vår tid, dåtiden och kanske även framtiden? Det kommer finnas utrymme för att tolka och sätta saker i perspektiv. Men det är inte bara innehållet och personligheten som analyseras.

Nobelband

Tidigare år (från 2006 med 2015 års vinnare) har Nobelpristagarnas alster bundits in av bokbindare världen över, och resulterat i bokbandsutställningar på Nobelmuseet. Foton på böckerna från tidigare år finns att beskåda på museets digitala utställningssida. Kungl. biblioteket har i sin samling ett av bidragen från den första utställningen; Manne Dahlsteds tolkning av Harold Pinters Various voices. Prose, poetry, politics 1948-2005. Boken har omnämnts tidigare i ett inlägg här på bloggen Sista chansen och fler bilder finns att tillgå på Kungl. bibliotekets Flickr. Inlagan har bundits in som ett olimmat pergamentband, häftat på en pinne. Hur långt kan bokbandet sträcka sig i sin tolkning av det litterära verket och dess författare? I detta fall handlar det inte bara om estetik och formspråk som speglar innehållet. Även själva sättet att läsa texten på utmanas. Att låta bokbandet ligga på ett bord eller hållas upp med en hand på vardera pärm fungerar inte som vi förväntar oss att det ska göra. Kanske är det istället meningen att pinnen ska vara bokens handtag, att man med en enkel manöver ska kunna skapa distans eller föra innehållet närmare ögonen, perspektiv. Vi kan spekulera i huruvida det stämmer eller inte, men detta är trots allt spekulationernas tid.

Nobelband

Förra årets tillkännagivande av Patrick Modiano som vinnarkandidat innebar för Kungl. bibliotekets bevarandeenhet en skyndsam inbindning av några av Modianos böcker för uppställning i receptionen i Humlegården. När man så tålmodigt väntat på namnet på vinnaren är det inte särskilt roande att vänta i två dagar extra på att limmet på arkivbandet ska torka. Fukt från limmet avlägsnades därför aktivt (vanligtvis sker det passivt med hjälp av tyngder/press vilket då tar längre tid) och expressleverans ordnades. Till slut var den långa väntan över.

Det här inlägget postades i Pliktflöde, Samlingar och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *