Månadens skadade bok #9

En välskött bok, hanterad med varsamhet och förvarad i rätt miljö, håller för många års användning. Men så går det inte alltid till. I den här serien lyfter vi fram och diskuterar olika skador på böcker, varför de uppstått och vad de innebär. En för varje månad, hämtade ur våra samlingar.

Urklipp

September 2015 – Urklipp

Efter många bokskador som uppkommit genom normalt slitage, oaktsamhet eller en dålig miljö är det dags att rikta våra blickar mot något annat. En skada som inte är reslutatet av tidens tand. En skada som genast innebär informationsförlust. Denna skada har uppkommit av inget annat än en mänsklig hand. Ibland med hjälp av en sax, ibland med någon typ av skärverktyg. Vi finner den allra oftast på försätts- och titelblad. Det handlar om urklipp.

Urklipp förekommer främst av två anledningar. Den första är att en ny ägare till en äldre bok vill ta bort den föregående ägarens namnteckning. Detta var inte helt ovanligt förr i tiden då man också kan finna överstrukna namn. När böcker fortfarande i sig var dyrbara objekt kan man också förstå att ägarfrågan var viktig.

Den andra anledningen har med samlande att göra. Autografer från ”intressanta” personer kan ha klippts ut för att ingå i autografsamlingar. Exakt vad som saknas på boken på bilden går inte riktigt att säga exakt. Efter lite efterforskningar fann vi detta genom några sökningar på nätet. Via länken kan ni se att utrymmet tidigare prytts av ett motiv. Men är det allt? Det är möjligvis så att personen som klippt sönder titelsidan varit på jakt efter grafik av ett visst slag, men det är inte omöjligt att det på vårt exemplar funnits en anteckning eller ett namn intill bilden. Eller har det funnits något på baksidan av titelbladet? Dessa frågor förblir obesvarade.

Tomma hål efter urklipp dyker lyckligvis inte upp alltför ofta, men det är såklart som så att det ibland kan saknas hela sidor som medvetet tagits ur böcker utan att vi har någon aning om varför. Att en sida saknas kan bero på mycket annat. Ur bevarandeperspektiv ser vi allvarligt på denna typ av informationsförlust, som separerar boken från dess historia och proveniens. Har urklippet gjorts slarvigt kan sidan behöva lagas eller fyllas ut för att säkra att ytterligare sönderfall inte ska inträffa.


Boken på bilden finns i Roggebiblioteket:

Homeri Odyssea, Eiusdem Batrachomyomachia, Hymni, aliaq; eius opuscula, feu catalecta, Omnia Graecè & Latinè editia…
Det här inlägget postades i Bevarande och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Månadens skadade bok #9

  1. Therese skriver:

    Hej, länken (”detta”) till det senaste inlägget fungerar ej!

  2. Kalevi Lehtonen skriver:

    Personalen på Tidningsenheten är medveten att Kunglig bibliotekarie (RB) Anders Wilde 1758–1795 lät sin hustru använda tidningar som papiljotter. Saken framgår av ett brev från A. I. Arwidsson till Carl Axel Gottlund daterat den 2/2 1826.
    Grunderna till uppskattning av KB:s tidningssamlingar skapades redan då genom KB:s egen personal. Hur är det med saken idag?

    • Emil Stenback skriver:

      Tack för den spännande informationen, det var synnerligen ett kreativt sätt att använda tidningar på! Tidningar är formbara objekt och kan med lite fantasi lätt förvandlas till allt från en flugsmälla till papier-maché.
      Kanske tilläts en viss oförsiktighet i svunna tider men idag behandlar vi som personal (över hela KB) allt det tryckta materialet som viktiga informationsbärare och inte som vardagliga bruksföremål. Allt är m.a.o. lika viktigt att bevara. Det tål nog att upprepas! De olika enheterna som hanterar vårt material gör det idag med intresse, erfarenhet och kärlek, även våra kollegor som kan allt om dagstidningar! Inga papiljotter där inte!
      Idag är det mycket lättare att söka och hitta sin egen ingång i KBs samlingar via digitaliserade kataloger osv, men såklart försöker vi lyfta fram de delar av våra samlingar som kanske inte är så lätta att upptäcka på egen hand.

      Vänligen
      Emil

  3. Den här boken har jag tydligen missat; jag skulle knappast ha glömt den annars. Och jag har kollat katalogen jag gjorde över 1500-talstryck, och där finns den inte.

    • Emil Stenback skriver:

      Hej Per-Olof,

      Jag kikade just igenom katalogen (Inkunabler och 1500-talstryck i Roggebiblioteket) som du ombesörjt och hittade den på sidan 53. Odysséen. Strassburg: Rihel, 1572? Oktavo. Den verkar vara tryckt under 1570-talet, ett alternativt årtal skulle kunna vara 1575, enligt sökning på http://www.internetculturale.it (eller direkt via länken i texten ovanför).

      Vänligen
      Emil

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.