Röd röd röd är ryggen på min bok — om färggrann ordning i hyllan

Svart för andlig poesi och magi. Rött för roman och fysiologi. Så kunde valsen gå när bandfärgerna skulle väljas på KB förr i världen och bokens ämne avgjorde färgen på bokbandet.

Bokhyllor som sprakar av poppiga färger är en stark trend och har blivit en vanlig syn i inredningsmagasin och i vardagsrummet hos den trendkänslige. Bokens färg styr placering och den estetiska upplevelsen av rummet överordnar både intellekt och hyllordning. Ett perspektiv som gäckar oss bibliotekarier som söker struktur i klassifikationssystemens pålitliga indelning av världen. Men faktum är, att det även här på KB, går att spåra tanken om att hålla ihop avdelningarna i gamla svenska samlingen med hjälp av färg. Ett internt dokument spaltar upp riktlinjerna för bandfärg vid nybindningar på följande sätt:

svart: magi, matematik, medicin, juridik-allmän, kyrkohistoria, astronomi, förvaltning, politik, religionsvetenskap och andlig poesi.

röd: anatomi, fysiologi, dans, romaner, skön konst, teater, tidskrifter-helg och vitterhet.

blå: juridik-svensk, sport och läskungörelser

gul:: sjöväsen och ludi

grön: musik, litteraturhistoria, folklitteratur, ekonomi-skog-trädgård och resor

grå: ekonomi-allmän, ekonomi -lantbruk och krigsväsen

hylla3 hylla2 hylla1

Det här kan tyckas vara ett helt förkastligt grepp i ett bibliotek som rymmer 14 mil volymer och dokument. Ja, i bibliotek överhuvudtaget. Med lite god vilja går det dock att se lite nytta med att sätta färg på ämnena. Färgen ger viss vägledning när återlämnade böcker ska sorteras tillbaka in till rätt magasin och till rätt underavdelning. Men annars är det sannolikt ett kaotiskt-estetiskt grepp i bibliotekssammanhang.

KB:s samlingar är förstås seriöst organiserade utifrån olika vedertagna system. Böckerna i de äldre samlingarna är oftast uppställda efter ämne. Enligt KB:s egna klassifikationssystem Sisch. Från 1956 övergick KB till att organisera efter år. Men trots det släpptes inte tanken på ämnesindelning helt, utan nummerordningen kombinerades med ämnesindelning utifrån SAB-systemet. På 80-talet övergick KB helt till att placera böckerna efter år och löpnummer i den ordning de levereras och handläggs. Nu har KB även påbörjat det stora jobbet att introducera Dewey i vissa samlingar. Andra sätt att organisera samlingar på kan vara utifrån tryckare, institution, företag, geografiskt område etcetera.

Idag funderar vi ytterst lite på färgval när vi väljer bandtyper. Endast tidskrifter och serier väljs med lite mer eftertanke och hålls ihop med samma färg. Vid val av färg till nya tidskriftsstitlar utgår vi främst från bandfärgen på serierna runtomkring i hyllan och väljer utifrån det en annan färg. På det sättet markeras olika tidsskriftsserier på hyllorna i magasin vilket underlättar framtagning. När det gäller monografier är färgvalet randombaserat. Under 2012 var de bandfärger som användes flitigast rött och blått. Minst poppis var svart.

Var trenden om färgkoordinering härrör från får någon manad trendanalytiker svara på, men fenomenet är knappast nytt. Tänker särskilt på B. Wahlströms ungdomsböcker som kategoriserade ryggfärger utifrån innehåll och målgrupp med sina röda och gröna bokryggar.

Om det fanns någon tanke eller symbolik kring hur bandfärg har kopplats till ämne här på KB är frågor som förblir obesvarade. Troligast är att indelningen är en kombination av den tidens trend och slumpen. Men här är det egentligen bara fantasin som sätter gränser.

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Samlingar och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.