Odjur eller bäver?

KB ska tjäna som verktyg åt den högre forskningen. Därför känner sig denna blogg manad att lyfta fram forskningen kring Storsjöodjuret i Jämtland. Här är två bidrag ur den gamla samlingen, Peter Olssons ”Storsjöodjuret. Framställning af fakta och utredning” (1899) samt Carl Wiblings ”Bidrag till kännedomen om det s.k. Storsjöodjuret. En bäfverfamilj?” (1900).

Böcker om Storsjöodjuret

Olsson redovisar 22 olika vittnesmål om odjuret och går igenom olika teorier, alltifrån att det är en jätteödla till ett gäng simmande änder. Hans slutsats är att det sannolikt är ett djur av för svenska sjöar okänd art.

Det är intressant att läsa de 22 fallen. Systrarna Karin och Märta såg odjuret i Åssjön i oktober 1893 och beskriver det som grått med ett runt huvud med väldiga ögon, mycket korta framben men långa bakben och en tunga som for fram och tillbaka. Då Märta kastade stenar på odjuret vände det mot stranden varpå Märta sprang iväg och Karin klättrade upp i ett träd. Olsson skriver att Karin och Märta ”voro samstämmiga, hade anseende för pålitlighet och gåfvo intryck af trovärdighet.”

Wibbling kommer i sin skrift fram till att Störsjöodjuret är en bäver. Här är en illustration ur Olssons skrift, inte kan väl detta vara en bäver?

Havsorm eller bäver?

Nej, precis. Den här bloggen har högre tankar om jämtlänningarna än så.

Illustrationen ovan har Olsson tagit ur ”Den stora hafsormen” av A.C. Oudeman (1896). I den går Oudemann igenom 166 fall av rapporterade sjödjur, liknande Jämtlands, från alla delar av världen. Han kommer också fram till att det finns ett okänt djur i haven.

De här skrifterna får stå som exempel på att det går att hitta nästan vad som helst i våra samlingar, tack vare att vi sparar på allt.

PS. På Jamtli i Östersund finns en Storsjöodjurs-utställning.  

Det här inlägget postades i Samlingar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *