Morgondrömmen som blir en mardröm – Fröding, sedlighet och Rock ‘n’ roll

Året är 1896. Stavningsreformer till trots ges böcker som stavar kvinna med qv fortfarande ut. Hjalmar Branting driver frågan om allmän rösträtt. Surrealismens grundare André Breton föds. Utah blir USA:s 45:e stat. Sveriges första bandyklubb startas. En ämbetssyster eller broder, för all del, fattar pennan och gör en klargörande blyertsnotering i frampärmen på en bok och därmed är en KB-bok spärrad för utlån. Det är höst och det stormar i Sverige. Litterärt och kulturellt.

 

Orsaken till det litterära klimatet är att Gustaf Fröding (1860-1911) ledsnat på den dubbelmoral, skam och det hemlighetsmakeri som han anser omge den fysiska kärleken mellan man och kvinna. ”Det är ett nedrigt brott mot mänskligheten när dessa rika och djupa livsyttringar visats undan till gödselstacken och betraktas som orenheter” skriver han i ett brev till sin syster Cecilia våren 1896. Som en reaktion mot ovanstående skriver han ”En morgondröm”. Albert Bonnier ger ut den. Stormvirvlarna dansar.

Dikten är en av ytterligare 34 som ingår i samlingen ”Stänk och Flikar”. Röster från rikets alla håll genljuder i en i pressen högljudd debatt mot detta, enligt rådande tidsandas, sunkiga och avslöjande poem som framställer något som inte bör blottas och som i skriftlig form, i värsta fall, endast hör hemma i läkarböcker. Även om det finns positiva reaktioner är de röster som hörs mest de chockade, de mest upprörda, de mest kritiska och personangreppsinriktade. Någon vecka efter utgivning och under påtryckning från åsikter i pressen sätter tillslut justitiekanslern ned foten. Åtal väcks enligt tryckfrihetsordningens sedlighetsparagraf för ett brott vars påföljd kan leda till böter eller maximalt sex månaders fängelse. Boken är belagd med kvarstad.

Den 9 oktober 1896 arbetar sig 13 poliser igenom Stockholms boklådor, antikvariat och läsesalonger. Fyndet blir 169 exemplar av ”Stänk och flikar” och 1800 exemplar av tidningen ”Budkafeln” som kort innan publicerat dikten i sin helhet. De Frödingrader som gett bränsle till den hätska debatt och allt rabalder är de som utgör slutet av den fjärde sången och hela den femte i ”En morgondröm”:

För att höra tonsättningar av vers V och VI kan ni titta in hos våra kollegor på SMDB-bloggen.

 

Fröding blev i slutet av 1896 tillslut friad från brott men förblev trots det väl märkt av händelsen. Nu har 42 år passerat sedan paragrafen om tukt och sedlighet ströks helt ur Brottsbalken men I KB finns avtrycken kvar:

 

1 uppl. av ”Stänk och flikar”

Året är 2012. En kronprinsessa föds. Amerikanerna går till sitt 57:e val. Sverige slår nästan Tyskland i en VM-kvalmatch i fotboll. En yrkesbroder tolkar innehållet i ett Tintinalbum, E.L. James ger ut ”Femtio nyanser av honom” och en litterär storm drar åter genom landet. På tidningarnas kultursidor och i Twitterflöden kan man följa en livlig debatt om litteraturens innehåll och bibliotekens roll i att förmedla innehållet till medborgarna. En modern variant på en sedlighetsdebatt får sina konturer. I och med storsäljande ”Femtio nyanser av honom” är den erotiska litteraturens status eller snarare antistatus i ropet igen. Fast det rör sig tack och lov inte om censur av 1896 års snitt. I en understreckare i SVD ger Hans-Roland Johnnsson en intressant exposé över den erotiska litteraturens historia och diskuterar dess syfte, utveckling och ställning i samhället utifrån tre tidigare definerade moraliska tidsperioder i västvärldens samhälle. Fröding nämns inte i detta sammanhang och det har gått 116 år sedan ”Stänk och flikar gavs ut”. Den ”doft av bierstuga och lastbara nästen” som enligt Post och inrikes tidningar-journalisten Carl David Wirsén (i en recension den 3 oktober 1896) säger sig omge Frödings diktsamling har dunstat, men i efterdyningarna av höstens litterära debatt är Fröding aktuell igen.

Den här gången som postum rockpoet då Borlängerockbandet Mando Diao tonsatt tio Frödingdikter, på sin första skiva på svenska, som släpps idag. ”En morgondröm” verkar dock inte finnas med bland spåren men däremot andra dikter från den omdebatterade samlingen så som ”Strövtåg i hembygden” och ”Men”.

Hur ”En morgondröm” och åtalet påverkat Frödings poetstatus och fortsatta produktion kan jag inte svara på men kanske är det inte bara Fröding i egenskap av självutlämnande och folkkär nationalskald och mästerlig skildrare av utanförskapet som bidrar till varför det känns så rätt och i tiden att ett rockband tonsätter Frödings dikter. Kanske har även den så kallade ”bierstugedoften” och det påstådda ”främjandet av ett fördärvligt” och depraverat levandesätt viss betydelse. Vad vet jag. Vad jag däremot vet är att jag är född och fostrad i det Frödinglandskap där det ”var dans bort i vägen på lördagsnatten” och där ”å i åa ä e ö” inte bara är en betydelselös radda vokaler. Mitt värmländska bibliotekariehjärta dunkar varmt och stolt, om än något partiskt, då jag ser Mando Diao framföra vackra ”Strövtåg i hembygden” på Skavlan och Babel den gångna helgen. Fröding har återigen fått upprättelse. Fröding har blivit en hipp poet! Filmklippen från Svt och skivan kommer självklart lagras i KB:s arkiv men tills dess att materialet finns sökbart i Svensk Mediedatabas, håll till godo med detta klipp;

Tips på fördjupad läsning och den källa varifrån jag hämtat faktauppgifterna kring Fröding och åtalet är avhandlingen ”En morgondröm: studier kring Frödings ariska dikt”.

 

 

 

 

I KB går det förstås att följa 1896 års debatt i pressen utifrån mikrofilm och läsa olika upplagor av ”Stänk och flikar” och utgåvor av ”En morgondröm”.

Det här inlägget postades i Samlingar och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Morgondrömmen som blir en mardröm – Fröding, sedlighet och Rock ‘n’ roll

  1. Pingback: Själ i flamma, blod i dans | Svensk mediedatabas (SMDB)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *