Raritetssamlingens principer del 4: typografi

Avlägset Stureplans glam och Humlegårdens grönska samsas våra tidigare bekantskaper De Humani corpis fabrica, böcker med kunglig proveniens och Dorés bibel om utrymmet med den här till synes oansenliga folianten.

Men oansenlighet är bara skenet och det berömda skenet kan som bekant bedra, för bakom en trist och ganska intetsägande förpackning döljer sig något alldeles spektakulärt, en bok utöver det vanliga. Bokformgivning och bokstavskonst när det är som allra bäst. Det går inte att snåla med superlativen i beskrivningen av det som kanske är en av världslitteraturens vackraste böcker och det är just på grund av detta men framför allt för dess typografi som boken har en självklar plats i KB:s samling rariteter.

Boken jag försöker ta er närmare är William Morris magnum opus Geoffrey Chaucers The works of Geoffrey Chaucer från 1896.

 

Sida ur prologen till The legend of good women med exempel på Burne-Jones träsnittsillustrationer och en av Morris initialbokstäver- modell stor. Morris ornament bildar en dekorativ ram till sidan. The works of Geoffrey Chaucer sid. 416.
Sidan 463 får i kontrast till ovanstående illustrera ett exempel på en ”helt vanlig” sida ur The works of Geoffrey Chaucer. Något som inte syns på skärmen men som måste kommenteras är den höga kvaliteten på pappret i boken. Trots att det är en bra bit över hundra år upplevs det som nytt. Detta tack vare Morris intresse för papperstillverkning och krav på handgjort papper till böckerna.

Bortanför konstens område är William Morris kanske mest känd som formgivare av mönstertapeter men han var en stor kulturpersonlighet med otrolig spännvidd i sin produktion då han verkade på toppen av sin karriär under 1800-talets sista decennier. I konsthistorien väcker hans namn en rad olika associationer. Han sällas till den prerafaelitiska målarskaran men förknippas kanske främst med Arts and Crafts rörelsen, inom vilken han betraktas som en av frontfigurerna. Som en motreaktion till den nyuppväckta industrialismen och de fabrikstillverkade dussinvarorna ville han skapa en konst för folket-av folket, med medeltiden och det tillämpade konsthantverket som högsta ideal. I litteraturhistorien har han en given plats för sin versepik med influenser från den isländska och keltiska sagovärlden. Även inom politikens område hörs hans namn nämnas som en av den brittiska socialismens grundare.

Inget var gott nog för Morris i formgivandet av hans egna skönlitterära verk. Han tog tillslut saken i egna händer och läste på om papperstillverkning, bokstavstyper och tryckpressar. Resultatet blev imponerande; det egna tryckeriet Kelmscott press, egentillverkat handgjort papper till böckerna som trycktes och tecknandet av inte mindre än tre typsnitt; Golden type, Troy type och Chaucer type.

 

Morris tre typsnitt exemplifierade i boken This is the Golden type.

Det tog Morris ca fyra år att färdigställa The Works of Geoffrey Chaucer. På sommaren 1896, tre månader innan Morris dör, lämnar boken tryckpressarna. Brödtexten trycktes i Chaucer type och rubrikerna i Troy type. Boken innehåller 87 fantastiska träsnittsillustrationer tecknade av vännen och konstnärskollegan Edvard-Burne Jones och 26 initialbokstäver och ett trettiotal ornamnetsinramningar utförda i träsnitt av Morris själv. Boken trycktes i 425 pappersexemplar och 13 stycken på pergamnet. Den som 1896 ville ha ett eget exemplar i papper fick betala 20 pund.

Som kuriosa kan nämnas att KB förutom The Works of Geoffrey Chaucer och exempel på andra Morristyper såsom A note by William Morris (Golden type) och Beowulf
kan stoltsera med innehavet av flera av Morris skönlitterära verk men dessutom med inkunabeln Epistolae familares (1483) som en gång lär ha prytt en plats i William Morris egen bokhylla.

Nu, efter lite självrannsakan och en aningens för sent, inser jag lite moloket att mitt exempel på den typografiska raritetsprincipen kanske är lite opedagogiskt. Boken hade eventuellt kunnat få samma placering i raritetskammaren tack vare sitt bildinnehåll eller på grund av det innehållsmässiga värdet signerat Chaucer och inte enbart för typernas skull. Jag hade istället kunnat exemplifiera blogginlägget med t ex Bodoni, Caslon, Aldus Manutius eller Jenson (vars antikva för övrigt inspirerade Morris i formgivandet av The Golden type) som alla finns representerade i KB:s samlingar. Men det faktum att The works of Geoffrey Chaucer är en av de vackraste böcker jag någonsin sett och en av mina absoluta favoriter i KB:s samlingar ikullkastar den mesta pedagogik i världen. Apropå vackert så står flera vackra böcker på kö för att introduceras då den sista raritetsprincipen bokband presenteras nu på fredag.

Om blogginlägget väckt intresse till ytterligare läsning, kan jag rekommendera:

The Kelmscott ChaucerFör fördjupad läsning om Morrisutgåvan av The works of Geoffrey Chaucer och dess olika exemplar.För fördjupad läsning om Morris och typografi i allmänhet; Valter Falks Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna, Geith Forsbergs Bokstaven & boken och Marcus Gärdes Typografins väg 1-2.


Det här inlägget postades i Samlingar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Raritetssamlingens principer del 4: typografi

  1. Hej

    Jag undrar om det finns möjlighet att se detta mästerverk ”på riktigt”. Vi i typografiska Giillet skulle vara intresserade av en gruppvisning. Kanske en grupp på 20-30 pers?

    Gustav Mårtensson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.