Bevarande på KB

 

Enheten för bevarande har det övergripande ansvaret för att förmedla kunskap om hur de fysiska samlingarna bevaras på bästa sätt.

Organisatoriskt består enheten av två delar: Nybindningen och Konserveringen

Vår vision:

  Långsiktigt tillgängliga samlingar för alla – som en del av forskningens infrastruktur och det gemensamma kulturarvet

Nybindningen tar hand om det tryckta inflödet efter katalogisering och förbereder det för utlån och magasinering. Böcker och tidskrifter kommer till KB som pliktleveranser, inköp eller gåva. De flesta är nyutkomna men KB kompletterar också de äldre samlingarna där det finns luckor.

Arbetet innebär märkning, komplettering av luckor bland de pliktlevererade tidskrifterna, förberedelser för bindning, kapsling, komplettering av katalogposter.

Konserveringen arbetar med specialiserade bevarandeinsatser. Vi genomför planerade och riktade bevarandeåtgärder enligt de vårdbehov som kartlagts i samlingarna. Många åtgärder är också knutna till de sammanhang där samlingarna används: insamling, uppordning, digitalisering och tillhandahållande inom och utanför KB.

Vi ansvarar också för magasinsplaneringen med prognoser för tillväxt, tillsyn och inköp av inredning.

4 kommentarer till Bevarande på KB

  1. Arne skriver:

    Vad finns det för plan för att ta hand om de böcker som inte är tryckta på syrafritt papper (de flesta tryckta mellan 1860-1960)? Finns det någon industriell anläggning i Sverige – som det gör i en del länder på kontinenten – för detta?

    • chaahl skriver:

      Hej, nej någon massavsyrning i stor skala har aldrig bedrivits i Sverige. Med alla metoder finns för – och nackdelar, främst i form av risker och höga kostnader. Även i de försök som gjorts i andra länder, tex Nederländerna, har metoderna varierat. KB:s strategi har varit att förvara dessa böcker, tidningar mm i ett bra klimat, minimera hanteringen samt att mikrofilma svensk dagspress löpande. Digitalisering är nästa steg och utveckling av dessa processer pågår. Jag tror mer på denna väg och vi sparar givetvis materialet i sitt pappersformat även efter digitalisering.
      Charlotte

  2. Arne skriver:

    Nu hjälper ju inte ett bra klimat, böckerna ”brinner” ju bra av sig själva.
    Det borde väl även finnas gott om erfarenheter vid de anläggningar i Kanada, Frankrike och Tyskland som körts i ett par decennier.
    Framför allt är det konstigt, att detta inte uppmärksammas i media eller från politiskt håll.

    • Charlotte Ahlgren skriver:

      Lyckligtvis var uppmärksamheten större för några decennier sedan… Detta ledde till mikrofilmning av dagstidningarna som är tryckta på det allra enklaste och suraste pappersmaterialet. Även EU har satsat forskningsmedel på stora projekt kring massavsyrning men denna metod är alltså fortfarande både dyr och komplicerad tekniskt, logistiskt och kemiskt trots flera decenniers erfarenhet. Jag tror det är förklaringen att den inte slagit igenom. Klimatet är viktigt med eller utan avsyrning eftersom de kemiska reaktionerna går långsammare med lägre temperatur. Mer uppmärksamhet kring dessa frågor skulle vara mycket välkommen! Charlotte

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *