Kronblom på Alla soffpotatisars dag

Idag den 29 september är det ”Alla soffpotatisars dag”. Vem som har bestämt detta är obekant, men då passar det ju bra att uppmärksamma seriefiguren Kronblom. Han om någon har gett arbetsskyggheten ett ansikte.

Bild av Johnny Hansson. Licens CC BY-SA 3.0.

Elov Perssons skapelse dök upp första gången i nr 29 av tidskriften Allt för alla från 1927. Han är därmed 90 år då detta skrivs. Vid en sådan ålder är det förstås inte klandervärt att hålla sig till sofflocket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ovan en reklampuff för Kronblom i nr 27 och nedan premiären två nummer senare.

Förutom Kronblom innehöll detta sommarnummer en reseberättelse av Sven Hedin, artiklar om matkultur (”Från Skånes rödgröt till Lapplands renstek”) och tunnelbyggen, många noveller, serier, korsord och en barnavdelning (”Hur man gör en vattenturbin m.m.”).

1930 kom Kronblom som julalbum. Svenska dagbladet var inte imponerade utan skrev den 23/12:
”Men varför har förlaget begått smaklösheten att utgiva ‘Kronblom’ som barnens stora julkalender? ‘Kronblom’ är enbart ful utan några av humorns förskönande drag och ofta rå både i ord och gärning. Han är en dålig imitation av de i Amerika populära seriefigurerna och borde absolut inte få sättas i händerna på barnungar.”

1935 kom albumet Kronblom gör så gott han kan. På KB har vi också en norsk utgåva, men den heter Kalle fra Uddevalle. I Norge gick serien i tidskriften Ude & Hjemme.

Kronblom är svår att förhålla sig till. Är han en sund överlevnadskonstnär eller leder hans livsfilosofi oss alla i fördärvet?

Jag har inte tid att fundera närmare på det, jag måste arbeta.

PS.
Interiören i översta bilden är från Wadköping i Örebro. 

Det här inlägget postades i Samlingar och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Kronblom på Alla soffpotatisars dag

  1. Stuart Dickson skriver:

    Tack för att du uppmärksamma denna underbar del av svensk populärkultur. Jag var förvånad och besviken att Kronblom saknas totalt i Gotlib, Göteborgs bibliotekskatalog. Finns många serier där, men väldigt få svenska klassiker. Varför är Göteborgs bibliotektsverksamhet så ointresserad av att bevara dessa dyrbara utryck för svenskarnas smak och egenbild?

    • Mathias Lindquist skriver:

      Roligt att höra! Det är jättekul att uppmärksamma populärkultur som Kronblom eller Harlequin. Det är kultur som bara finns där utan att någon tänker så mycket på det, men som ändå är ett uttryck för smak och egenbild. Jag vet inte hur tankarna går på vanliga bibliotek, på nationalbiblioteket har vi ingen urvalsproblematik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *