Bokägarmärken och maskrosor

Här på Kungliga biblioteket har vi gott om böcker som ägts av kungligheter. Dessa har ofta låtit märka sina böcker på utsidan av bandet med ett pärmexlibris.  Men hur ska man veta vilken kung som använt vilket exlibris? Jo, man vänder sig till den utmärkta boken Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken från 1915. Här har författaren Arthur Sjögren samlat ägarmärken från Vasaätten och framåt.

Arthur Sjögren, 1874-1951, var bokhistoriker med exlibris som expertområde. Han har skrivit flera böcker om ämnet och gav under åren 1911 och 1917 ut tidskriften Svensk exlibris-tidskrift.

Intresset för bokhistoria och exlibris kom via hans arbete som illustratör. Han har bland annat illustrerat Antibarbarus som av en mina kollegor utsetts till Strindbergs vackraste bok. Ett annat exempel på hans illustrationskonst kan man se i ett nytryck från 1912 av Kellgrens drama Gustaf Wasa.

    

Han illustrerade en barnbok, Djur : bilderbok för snälla barn, med texter av Anna Maria Roos. Bland de vanliga svenska djuren som kanin och räv har han även tecknat några lite mer exotiska.

       

Sjögren var poet, konstnär och bokhistoriker i samma person. Han har gett ut en skönlitterär bok där han själv skrivit texterna. Det är en liten fin diktbok som heter Maskros utgiven 1900. En bok som illustrerar ångesten hos vårens förgänglighet.

Vi har den här boken i ett vackert lila helskinnband (get) med gulddekor gjort av bokbindare Sven Wiklander 1961. Den ligger i bladmönstrad kapsel av papp med skinnkant.

repro: Kungliga biblioteket

Man kan läsa mer om Artur Sjögren i Nordisk familjebok.

 

 

Det här inlägget postades i Bokhistoria och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *