Clas Ohlson från 1700-talet

”Bondestolpe” var en serie böcker utgivna mellan 1771-83. De innehöll beskrivningar och ritningar av jordbruks- och fångstredskap. Utgivaren var Pontus von Wulfschmidt och Kalmar läns museum har kallat den för en 1700-talets Clas Ohlson-katalog.  

bst-1Pontus von Wulfschmidt (1730-89) var en f.d. militär som slog sig på att bli jordbruksentreprenör. Innan ”Bondestolpe” kom hade han skickat ut flera liknande skrifter. I ”Bondestolpe” fanns bl.a. en ”stående räfwe- och örne-sax”, sädes-rensa, burfälla för möss, liten åkerplog, häfttyg (”at Bryta up stora stenar eller stubbar med 100 gånger fördubblat Kraft”) och oxe-seletyg. Jag tittar i en utgåva från 1783, tryckt i Gävle, och räknar till 40 uppfinningar. Boken kostade 24 skilling, men mot betalning kunde Wulfschmidt göra små trämodeller att hämta i Uppsala eller Stockholm.

Till saken hör att Wulfschmidts uppfinningar inte alltid höll högsta klass, snarare tvärtom. På sin tid var Vetenskapsakademin inte imponerade. Han fick visserligen ett privilegium på 50 år på sina uppfinningar, men akademien ansåg att det såg värdelöst ut: ”det ej lönte mödan att göra Wulfschmidt besvär och kostnad med ritningar och modellers insändande, hvilka han förmodligen kunde eller ville upte”.

bst-2

1833 skrev Tidskrift för jägare och naturforskare om Wulfschmidt: ”Författaren har skrifvit för allmogen och dervid sökt iakttaga så mycken enfald, både i afseende på figurer och text, att hela arbetet blifvit en enfaldighet.”

bst-3

Den mest noggranna genomgången jag hittat är Gustaf Bernströms ”Jacob Pontus von Wulfschmidts Bondestolpe: en bibliografisk granskning” från 1950. Den går igenom varenda känd utgåva av ”Bondestolpe” och noterar likheter och olikheter. Om produkten ”Liten båt som icke wälfwer eller sjunker” skriver Bernström: ”Det hela ter sig mer än barnsligt och kan knappast ha lockat någon förnuftig varelse att pröva uppfinningen.” Av det kan man sluta sig till att Wulfschmidt inte är något bortglömt snille eller geni, hans kärlek till redskap och maskiner var bara inte besvarade. Vi vet att han 1775 hade det knackigt, frun hade dött, hans hus stod inför utmätning och han hade fyra barn att försörja.

bst-4

Alla utgåvorna gjordes inte av boktryckare och de avvikande fallen har fascinerat. Gjorde Wulfschmidt dem själv? Var det penningbrist och kanske rädsla för kopiering som ledde honom in på gör-det-själv-banan? I Nordisk boktryckarkonst 1931 skriver Carl Björkbom, överbibliotekarie på KTH, att några utgåvor använt, av allt att döma, lösa trycktyper i trä vilket gör dem till typografiska rariteter.

bst-5

Vad vet vi om Wulfschmidt efter den sista utgåvan av ”Bondestolpe”? I december 1785 hade han en annons i Inrikes tidningar som riktade sig till kvarnägare där han för en ringa summa pengar utlovade en teknisk lösning. Året därpå annonserade han igen om ”en ny fördelaktig, och ej Konstigt sammansatt Hackelse-kista” och utlovade en modell för 1 riksdaler. 1789 dog han 59 år gammal.

bst-6

”Bondestolpe” är ett fantastiskt verk i mina ögon. Jag gillar tanken på Wulfschmidt som en 1700-talets mindre framgångsrik Clas Ohlson. En del äldre verk kan vara svåra att knyta an till, men ”Bondestolpe” är gjord för vardagen och det går att relatera till bilderna. Jag tänker på den vedermöda som krävs att skruva ihop en IKEA-möbel när jag ser dem. Undrar om dåtidens händiga fixare kände samma frustration som jag? Jag vill tro det, vissa saker förändras inte.
Blir du nyfiken på boken? Umeå universitet har digitaliserat den.

Källlor
Detta finns av Wulfschmidt i KB:s samlingar.
Gustaf Bernströms ”Pontus von Wulfschmidts bondestolpe – en bibliografisk granskning” (1950)
Carl Björkboms ”’Bondestolpe’ – en typografisk kuriositet” i Nordisk boktryckarekonst, september 1931.
En Wulfschmidt-modell finns med i utställningen ”Lantbrukets miniatyrer” på Julita gård, Nordiska museets lantbruksmuseum.

Det här inlägget postades i Bokhistoria, Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Clas Ohlson från 1700-talet

  1. Pingback: Flytväst från 1700-talet | Vardagstryck

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *