Månadens skadade bok #12

En välskött bok, hanterad med varsamhet och förvarad i rätt miljö, håller för många års användning. Men så går det inte alltid till. I den här serien lyfter vi fram och diskuterar olika skador på böcker, varför de uppstått och vad de innebär. En för varje månad, hämtade ur våra samlingar.

Bokskada, deformering

December 2015 – Deformering

Det har slutligen blivit dags att presentera den sista bilden i denna serie om skadade böcker. För att göra det lite extra festligt har vi plockat fram en bok som har varit med om väldigt mycket och som bland annat lagt grunden för ett enhetligt svenskt skriftspråk. 1541 utkom bibeln på svenska, innehållande nya och gamla testamentet. Nya testamentet gavs förvisso ut på svenska redan 1526 men det var först 1541 som de två delarna sammanställdes i ett band och fick sitt välkända epitet: Gustav Vasas Bibel. Boken trycktes upp i omkring 2000 exemplar och det sägs att varje kyrka i landet skulle ha en varsin bibel. Böcker var vid den här tiden dyrbara objekt, allmänheten skulle inte komma att tillgodoräkna sig någon vidare läskunnighet förrän några århundraden senare. Men kan vi läsa boken idag?

Ja, det är inte omöjligt att läsa några ord eller meningar även om språket upplevs ålderdomligt och vi idag inte är helt vana vid att ta oss igenom en text i frakturstil.  Problemet med denna Vasabibel är dess skick, bara att öppna den är förknippat med flera risker. Den har många olika typer av skador, men utgångspunkten är att textblocket och ryggen har deformerats. Det är inte ovanligt att böcker tappar formen och det kan bero på allt från enkel snedläsning, inbindningens kvalité, förvaring och klimat. På textblockets rygg sitter ett skinn fastlimmat. Möjligen är det en del av originalomslaget, boken har då haft en fast skinnrygg. När skinnet med tiden torkat har det dragit ihop sig och format om textblocket. Till följd av detta har träpärmen brutits av nära ryggen. Man kan på bilden också ana rester från de sidor som skavts bort, också det en följd av deformeringen. Andra skador som registrerats är mindre fuktskador, smuts och angrepp från skadeinsekter i pärmarna. Boken har dessutom beskurits hårt vilket gjort att flera marginalanteckningar har kapats av. Man kan säga att denna bok har varit med om det mesta.

Det är på många sätt olyckligt att den inte är i bättre skick. Under nästan 500 års tid får man räkna med ett visst slitage och Vasabibeln har säkertligen bläddrats igenom fler gånger än många andra böcker. Samtidigt finns det exempel på Vasabiblar som på senare tid bundits om. De blir då lättare att hantera men döljer och förlorar en del av sin historia, även om ett nytt kapitel i bokbandets historia påbörjas . På så vis fungerar denna bok idag som en tidskapsel och ger oss en inblick i svunna tider. Varje skada säger något om vad boken har varit med om, hur den förvarats, hanterats och lästs. Vi får ett tillfälle att kika innanför de annars så pråpra bokbandsdekorerna och kan se spår efter hantverkaren, smutsiga tumavtryck från läsare och halvadana försök till lagningar.


Boken på bilden finns i  Roggebiblioteket och i Libris:

Biblia, thet är, all then Helgha Scrifft, på swensko.

 

Det här inlägget postades i Bevarande och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *